Jättesug efter oväntade Biltema-produkten – har sålt 11,5 miljoner

2025 08 08

Istället rör det sig om korv.

Den populära kedjan säljer stora mängder korv som marknadsförs under namnet "Biltemakörv".

Bolaget började sälja korven för ungefär sju år sedan – och det är klart och tydligt att kunderna uppskattar konceptet.

11,5 miljoner

Det var få som tänkte sig att korven skulle bli en sådan succé som det har blivit.

Marknadschef Johan Gerdevåg beskriver korven som “helig”.

Den beskrivningen motiveras av att Biltema säljer miljontals "Biltemakörvar”.

– På rullande tolv (månader, reds anm) handlar det i nuläget om ungefär 11,5 miljoner sålda korvar, säger Johan Gerdevåg till Market.

“Betyder allt”

Utöver själva korven säljer även Biltema olika klädesplagg med korvtryck, däribland strandhattar, badshorts, t-shirts och strumpor.

De som uppskattar korven har även etablerat en egen supportersida på Facebook med 12 000 följare.

– Korven betyder allt i den meningen att det är en del av vår identitet, fortsätter Gerdevåg.

– Den genererar så mycket engagemang bland våra målgrupper.

Korven kostar alltjämt fem kronor i Biltemas café.

Har flest varuhus

Norge är det land med flest Biltema-varuhus.

De har 68 varuhus runt om i landet, jämfört med Sveriges 62, Danmarks 19 och Finlands 17.

Det första varuhuset öppnade upp dörrarna redan år 1983, och Biltema har sedan dess expanderat med ytterligare 67 butiker.

I de norska varuhusen arbetar idag cirka 1700 anställda.

Biltema Norges huvudkontor är beläget i samma byggnad som varuhuset i Jessheim, en bit utanför Oslo. 

Danmark och Finland

År 2002 öppnade det första Biltemavaruhuset i Danmark och i landet arbetar 600 anställda.

Finland fick sitt första Biltemavaruhus år 1985 och där arbetar 337 anställda.

Biltema Finlands huvudkontor ligger i samma byggnad som varuhuset i Helsingfors medan Biltema Danmark har sitt huvudkontor i samma byggnad som varuhuset i Slagelse.

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny tung konkurs i bilbranschen

2025 08 13

Krisen fortsätter i bilbranschen.

Allt från bilhandlare och återförsäljare till större märken har enorma problem.

Synnerligen påtaglig är krisen i Tyskland – och nu kommer besked om att en av landets största bilhandlare dukar under, rapporterar tyska Auto Motor und Sport.

Går i konkurs

Det är giganten Matthes som tvingas tacka för sig.

Företaget, som i årtionden har marknadsfört sig med sloganen ”Matthes hat es” (Matthes har det), anses med en fordonspark på senast cirka 32 000 bilar vara en av de största återförsäljarna i landet.

Förutom huvudkontoret i Köln drev verkställande direktören Matthias Matthes en mindre filial i Berlin. 

Trots pågående reklam har verksamheten nu upphört. 

Orsakerna till konkursen har hittills inte offentliggjorts, och det finns heller inga uppgifter om omsättningssiffror eller andra specifika siffror.

Ökar i landet

Tingsrätten i Köln har nu inlett konkursförfarandet mot bilhandlaren och har utsett advokat Mike Westkamp från advokatbyrån Görg i Köln till konkursförvaltare. 

Ledningen hade redan lämnat in ansökan den 18 juli.

Bolaget sålde bilar från bland annat Kia, Hyundai och Suzuki.

Matthes-konkursen sker i samband med en markant ökning av antalet konkurser i Tyskland. 

Enligt uppgifter från det federala statistikkontoret var antalet nya konkurser i juli 19,2 procent högre än samma månad föregående år. 

Pekar uppåt

Samtidigt har nya siffror släppts som visar hur det ser ut på marknaden i Sverige.

Totalt registrerades 17 684 nya personbilar i juli vilket är en ökning med 8 procent jämfört med samma månad förra året. 

Andelen laddbara bilar uppgick i juli till 62,3 procent. Av dessa var 34,9 procent elbilar och cirka 27,4 procent laddhybrider.

Kommenterar tullarna

Mattias Bergman, vd för branschorganisationen Mobility Sweden som har släppt rapporten, kommenterar hur det ser ut gällande tullarna.

– De nya tullarna bedöms inte få någon kortsiktig effekt på den svenska fordonsmarknaden, då importtullar till EU än så länge är oförändrade, säger han.

– De högre tullarna mot USA kan medföra sämre lönsamhet för industrin och på sikt påverka utbud och prisbild på den svenska marknaden.

Arkivfoto: I. Cajina

Text: Redaktionen