UPPGIFTER: Ryskt grannland gör en kovändning – skickar vapen

2025 08 11

Ryska attacker mot energianläggningar i Ukraina kan få Baku att skicka vapen till Kyiv.

En rad ryska angrepp på azerbajdzjanska energifaciliteter i Ukraina har satt Azerbajdzjan i diskussiner om att ompröva sin hittills restriktiva vapenpolicy gentemot Kyiv.

Källor uppger att fortsatta attacker kan få regeringen i Baku att skicka vapen till Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Skadar SOCAR-anläggningar

Enligt uppgifter till den azerbajdzjanska nyhetssajten Caliber.Az har ryska styrkor "systematiskt" riktat in sig på landets energianläggningar i Ukraina de senaste veckorna.

Nyligen attackerade ryska styrkor ett oljedepåområde i Odesa oblast, tillhörande det statliga azerbajdzjanska energibolaget SOCAR.

Där ska fem irantillverkade Shahed-drönare ha använts i attacken, som orsakat brand och skadat en dieselledning.

Fyra SOCAR-anställda vårdas efter attacken med allvarliga skador.

Detta var den andra kända attacken på kort tid mot azerbajdzjanska energiprojekt i Ukraina.

I slutet av juni slogs även en gasdistributionsstation nära Orlivka ut.

Fördömer angreppen

Efter den senaste attacken har ett telefonsamtal mellan Ukrainas president Volodymyr Zelensky och Azerbajdzjans president Ilham Aliyev ägt rum för att diskutera den oroväckande utvecklingen.

– Det här är medvetna attacker inte bara mot dessa anläggningar, utan också mot vårt samarbete, säger Zelensky om attackerna.

– President Aliyev har försäkrat mig, och detta är också Ukrainas ståndpunkt, att vi kommer att fortsätta samarbetet trots alla utmaningar.

Möjlig vändning i Baku

Hittills under kriget har Azerbajdzjan valt att inte förse någon av parterna med dödlig utrustning, men i stället bidragit med humanitärt stöd och energihjälp värd över 40 miljoner dollar.

Relationen mellan länderna har länge präglats av handel och energiprojekt, men före den fullskaliga invasionen 2022 levererade Baku även militära produkter som drönare och pansarfordon till Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 07

En älskad chipsvariant försvinner nu från butikshyllorna för gott.

En populär Estrellasmak går nu i graven från en av företagets mest älskade produktserier.

Efter flera år i sortimentet meddelar snacksjätten att smaken kommer ersättas av en ny.

En chipsfavorit ryker

Estrella uppger att det är sorten Västkustchips Cheddar & Rödlök som nu fasas ut.

– Estrella Västkustchips Cheddar & Rödlök har utgått och är slut på lager, uppger Estrella.

Snacksjätten bekräftar att de enda påsar som fortfarande finns är de i butik, som också är de sista.

Estrella uppger vidare att de planerar att ersätta smaken med nya varianter.

– Vecka fyra kommer en ny smak som ersätter denna, så bredda upp med andra Västkustchips fram till dess, meddelar de.

Funnits länge i sortimentet

Chipsen har funnits länge i sortimentet och varit en populär favorit bland konsumenter.

Men enligt Estrella har försäljningen och efterfrågan påverkat beslutet.

Även om borttagandet väcker sorg hos många konsumenter, försäkrar Estrella att de arbetar med fler, nya smaker som ska lanseras inom kort.

Chipssorter i förändring

Det är inte första gången chipssortimentet förändras i svenska butiker.

Flera av Estrellas limiterade chipssmaker har blivit så populära att de snabbt sålt slut i butik.

En av dem var Västkustchips med smak av tryffel och havssalt, som snabbt blev en favorit bland många kunder.

När varianten togs bort ur sortimentet väckte det kraftiga reaktioner, vilket ledde till att Estrella beslutade att återinföra smaken.

Den finns nu därför tillbaka på butikshyllorna.

Även en annan omtyckt klassiker, dillskruvar, kom tillbaka även den, till butikshyllorna efter stor efterfrågan från kunder.

Det senaste beskedet från Estrella innebär att butikshyllorna nu kan se annorlunda ut för dem som letar efter just “Cheddar & Rödlök”.

Andra populära smaker såsom Dill & Gräslök och Ranch & Gräddfil fortsätter att säljas i butiker runt om i landet.

Foto: O Kozachenko

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen