UPPGIFTER: Putin har nu fattat beslutet – Till krig mot Ukraina

2022 02 12

USA:s president har informerat sina närmast allierade i Europa om att Putin nu har beslutat sig för att anfalla Ukraina.

Detta uppger den ansedda brittiska tidningen The Guardian.

Anfalla Ukraina

Joe Biden skall ha informerat flera allierade i samband med ett videomöte som ägde rum på fredagskvällen enligt diplomatiska källor. Beskedet var att Rysslands diktator Vladimir Putin redan har fattat beslut om att gå till anfall mot Ukraina enligt USA:s bedömningar.

Ordern inte given

USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan vill inte bekräfta uppgifterna från videosamtalet utan tycks delvis tillbakavisa uppgifterna.

– Vi ser inget som säger att ett slutgiltigt beslut har tagits – att ordern har givits, säger Jake Sullivan.

Både och möjligt

Samtidigt kan båda uppgifterna var korrekta – USA kan ha informerat sina allierade om att man bedömer att Ryssland nu beslutat sig för att gå till anfallskrig mot Ukraina samtidigt som ett slutgiltigt beslut inte fattats – eftersom Putin fortfarande har möjlighet att stoppa det första beslutet.

Det indikerar amerikanska källor.

Bild från Justin Trudeau

Kanadas premiärminister Justin Trudeau lade ut en bild på sina sociala mediekonton som tydligt visar vilka ledare som deltog i videomötet på fredagskvällen.

◾USA:s president Joe Biden

◾Kanadas premiärminister Justin Trudeau

◾Storbritanniens premiärminister Boris Johnson

◾Frankrikes president Emmanuel Macron

◾Tysklands förbundskansler Olaf Scholz

◾Italiens premiärminister Mario Draghi

Tre deltagare representerade inte enskilda länder utan istället organisationer.

◾Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg

◾EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen

◾Europeiska Rådets ordförande Charles Michel

44 miljoner invånare

USA gick på fredagskvällen ut och meddelade att det är ökad risk att Ryssland går till attack mot Ukraina och betecknar det som en ”tydlig sannolikhet" och att det kan ske innan vinter-OS avslutas den 20 februari.

Ett ryskt anfallskrig kan därmed inledas mot Ukraina och dess 44 miljoner invånare vilken dag som helst.

Relativt snabbt

– Det är uppenbart för oss att det är en tydlig sannolikhet för att Ryssland väljer att agera militärt och det finns skäl att tro att det kan ske inom en relativt snabb tidsram, säger USA:s säkerhetsrådgivare när han fick frågor av reportrar vid en presskonferens i Vita Huset.

Norge och Danmark

En rad länder uppmanar nu sina medborgare att lämna Ukraina medan tid är. Regeringen Jonas Gahr Støre i Norge och Regeringen Mette Frederiksen i Danmark uppmanar alla norrmän och danskar att lämna Ukraina.

Biden ringer Putin i dag

President Biden kommer att tala med Vladimir Putin under ett telefonsamtal i dag lördag uppger amerikanska medier. Han förväntas då ytterligare inskärpa att Västs sanktioner mot Ryssland blir mycket kraftfulla om Putinregimen anfaller Ukraina.

Putin kan ro tillbaka

Europeiska diplomater säger till The Guardian att det fortfarande finns möjlighet att undvika ett krig även om Putin redan fattat beslutet.

– Praktiska åtgärder kommer att ske på marken på grund av beslutet [om att gå till krig mot Ukraina] men Putin kan fortfarande ro tillbaka, säger diplomaten.

Kan stoppas

– Det finns fler beslutspunkter längs vägen, poängterar diplomaten som därmed menar att krigsbeslutet kan stoppas innan första trupperna korsar gränsen till Ukraina.

Foto Justin Trudeau FB

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen