Klantigt av Miljöpartiet – igen

2021 03 15

Trots att tre MP-ministrar redan gjort samma pinsamma misstag har det nu skett för fjärde gången på mindre än ett år.

Den nya MP-ledaren Märta Stenevi som även är jämställdhets- och bostadsminister har placerat 135 000 kronor i Nordeafonder som äger andelar i sex stora oljebolag inklusive amerikanska oljegiganten Exxon Mobil, avslöjar DI.

– Jag skulle önska att banker och fondförvaltare tog ett större ansvar för transparens och stöd för vanliga sparare att göra hållbara val, meddelar Stenevi i en kommentar till DI och lovar att se över sina innehav som hon betonar att hon inte kan tänka sig att stödja.

I februari 2021 samt i juli 2020 avslöjade DI att ytterligare tre MP-ministrar investerat i aktiefonder som kolliderar med MP:s klimatpolitik:

✅ Nya finansmarknadsministern Åsa Lindhagen (MP) hade fonder som investerat i gruv- och oljebolag i Australien, Frankrike och Norge, flygplatser i Frankrike och kärnkraft i Sverige.

– Åsa har generellt sparat i fonder med hållbarhetsprofil och låg koldioxidrisk. Det finns dock några fondinnehav hon kommer att flytta, svarade hennes pressavdelning till DI.

✅ Kulturminister Amanda Lind (MP) ägde fonder som investerat i Australiens största flygplats, ett kanadensiskt pipelinebolag, tysk kolkraft och svensk kärnkraft. Hon uppgav till DI att fonderna var en gåva som hennes barn fått vars innehåll hon inte känt till och att hon nu skulle byta fonder.

✅ Ministern Per Bolund (MP) ägde en fond som investerat i bolag som driver 15 kärnkraftverk samt ett fransk oljeföretag. Han uppgav att han köpte fonden för många år sedan och nu skulle sälja innehavet.

ANALYS

Det är sannerligen inte enkelt att ha koll på vad olika aktiefonder investerar alla sina pengar i då de ofta har en mängd underinvesteringar som dessutom förändras löpande. Stenevi har därmed sannolikt stöd av många om att tydligare redovisning av fondförvaltarna behövs. 

Men innan så har skett behöver givetvis ministrarna ha bättre koll på hur de placerar sina privata pengar. Att en minister gör fel är en sak men att minister efter minister gör samma pinsamma misstag som dessutom går emot partiets politik är både klantigt och nonchalant. När det dessutom är samma parti så är det ännu värre. MP:s rutiner för ledande företrädares investeringar kopplat till partiets gröna politik brister uppenbarligen rejält och sådant kan skada partiets förtroende. Varje enskild minister bär ett stort ansvar men det vittnar även om brister i MP:s partiorganisation.

Och det finns faktiskt enkla metoder för den som känner att det är för svårt – vilket som sagt är förståeligt. Man kan till exempel ta hjälp av en expert. Och vill man vara på säkra sidan kan man ju placera om från aktiefonder till räntefonder. Och allra säkrast är förstås att som minister avstå helt från fonder. DI:s stora granskning 2020 visade också att Magdalena Andersson (S), Ibrahim Baylan (S) och Eva Nordmark (S) inte hade något aktieinnehav registrerat överhuvudtaget. Det låter som ett hett tips till MP-ministrarna.

[forminator_poll id="1744"]

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen