Ulf Kristersson öppnar för helt nytt samarbete

2025 09 14

Statsminister Ulf Kristersson (M) sträcker ut handen till oppositionspartiet Centerpartiet.

Moderatledaren har skickat ett brev till C-ledaren Anna-Karin Hatt där han föreslår en gemensam tillväxtpakt för Sverige. Övriga partier som föreslås ingå i det nya samarbetet är KD, SD och L.  

Tillväxtpakten kommer att bestå av följande punkter, rapporterar DN:

- Ett skattestopp – skattehöjningar på arbete, företagande och sparande ska stoppas

- Stärkt samarbete för frihandel i både Norden och Europa

- Ökade resurser till satsningar på forskning

- Värna äganderätten och förbättra villkoren för gröna näringar

Ska kontakta C-ledaren

Statsministern kommer att kontakta partiledarna för C, L, KD och SD för att diskutera förutsättningarna för det nya samarbetet.

– Med positiva besked från flera partier om dessa för Sverige centrala inriktningsfrågor kan investeringsklimatet förbättras och reformkraften under nästa mandatperiod stärkas. En tydlig tillväxtpakt till 2030 skulle bidra till framtidstro och optimism bland hushåll och företag, skriver Kristersson i brevet enligt DN.

Centerpartiet har inte kommenterat inbjudan. C har tidigare sagt nej till allt samarbete där Sverigedemokraterna ingår.

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”Massivt” besked om Ryssland

”Ödesfråga”

Ulf Kristersson beskriver tillväxtpakten som en ”ödesfråga för Sverige”.

– Jag riktar mig till dem som i den här oroliga tiden ser tillväxt som en ödesfråga för vårt land och vår kontinent. Som trots skilda åsikter i andra frågor, kan enas om reformer som långsiktigt ökar den svenska tillväxten, säger han i ett tal enligt Expressen.

– Tillväxtpakten behövs också för att motverka skadliga beslut, som höjda skatter på arbete, som höjda skatter på sparande, som höjda skatter på företagande, fortsätter statsministern.

LÄS MER: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Foto:  Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Chockbesked för prestigeprojekt: Kan kosta 56 miljarder kronor

2025 09 18

Kostnaden för det prestigefulla Västlänkenprojektet skjuter i höjden.

Prislappen för den cirka åtta kilometer långa järnvägstunneln under Göteborg beräknas landa på 56 miljarder kronor. Det är en ökning med 80 procent om man räknar bort inflationen, rapporterar DN.

–  Kostnaden som WLC angett för Korsvägenetappen har ökat med fem miljoner per dag varje dag sedan 2018. Vi är mycket besvikna, för att inte säga rent ut sagt förbannade, säger Patrick Guné, chef för Stora projekt på Trafikverket, till tidningen.

Häver kontraktet

Tidigare under torsdagen meddelade Trafikverket att kontraktet för Västlänkens Korsväggen-etap hävs.

Myndigheten riktar allvarliga anklagelser mot det NCC-ledda konsortiet WLC (Wayss & Freytag Ingenieurbau AG).

Enligt Trafikverket ska WLC ha gynnat egna och närstående bolag i samband med upphandlingar inom konsortiet. Dessutom anklagas företaget för att ha valt tekniska lösningar som främst gynnat den egna vinningen, samt för att ha lagt på oskäliga påslag i flera led.

– Enligt granskningen har WLC allvarligt brustit i omsorgsplikten avseende kontraktsadministration och ekonomistyrning. Allt detta med ökade kostnader för skattebetalarna som följd, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Slår tillbaka

Byggföretaget NCC tillbakavisar anklagelserna som riktats mot WLC.

Företaget kallar Trafikverkets påstående för felaktiga.

– Detta är ett djupt beklagligt beslut som kommer att öka slutkostnaden och leda till stora förseningar av Västlänken. De påståenden som anges som hävningsgrund stämmer inte, och med det här försöket att skyla sina egna tillkortakommanden illustrerar Trafikverket sin oförmåga att driva stora samverkansprojekt, säger Kenneth Nilsson, affärsområdeschef på NCC Infrastructure.

Trafikverkets Patrick Guné köper inte byggföretagets förklaring.

– När vi ser kostnadsökningar på nästan 400 procent, känner vi oss lurade. Vår uppgift är att bygga en anläggning som Göteborg och hela Sverige kan vara stolta över, inte att medverka till att pengar försvinner utan förklaring, säger han.

– Vi har ett ansvar gentemot resenärer och skattebetalare. Att häva kontraktet är ett tufft beslut, men nu är det nödvändigt att sätta ner foten för att komma vidare och leverera det som Västsverige behöver, en pålitlig och modern järnväg.

LÄS MER: Kalldusch för Ica – konkurrenten närmar sig snabbt

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massiva explosioner” – rysk jätteanläggning attackerad

2025 09 18

En av Rysslands största energianläggningar har attackerats.

Det handlar om Gazprom Neftekhim Salava – en av Rysslands största olje- och gasanläggningar. Skrytbygget är baserat i delrepubliken Basjkirien – cirka 1 300 från frontlinjen i Ukraina.

Nu stiger ett stort svart rökmoln från anläggningen som attackerats av flera ukrainska långdistansdrönare.

Drönarna slog enligt uppgift ner i en ”bearbetningsenhet” i anläggningens centrum.

– Det utlöste massiva explosioner, rapporterar Ukrainas säkerhetstjänst SBU, som säger sig ligga bakom den framgångsrika attacken.

Ryssland bekräftar

Ledaren för Basjkirien, Radij Chäbirov, bekräftar attacken.

Han uppger att två drönare har avfyrats mot anläggningen.

Chäbirov bekräftar inte att drönarna träffat anläggnignen, men uppger att en brand har brutit ut. Vidare säger han att det inte finns några uppgifter om dödsoffer.

Intensiva attacker

Det är oklart om anläggningen är satt ur spel. Ukrainska drönarattacker har tidigare orsakat produktionsstopp i flera ryska oljeanläggningar.

I augusti förlorade Ryssland cirka 17 procent av sin totala raffineringskapacitet. Siffran motsvarar 1,1 miljon fat olja per dag, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Energijätten finansierar kriget

Energijätten Gazprom, som är majoritetsägt av ryska staten, ansvarar för olje- och gasanläggningen i Basjkirien.

Gazproms intäkter är livsviktiga för den ryska krigskassan. Bolaget har världens största naturgasreserver och ett omfattande nätverk av gasledningar.

Gazprom producerar även råolja. Intäkterna från oljeproduktionen utgör en viktig del i ryska statens finansieringen av anfallskriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen