Sverige toppar otäck lista – varnas internationellt

2025 09 19

Sveriges huvudstad rankas som värst enligt en ny europeisk lista som rangordnar huvudstäder.

En ny ranking visar att Stockholm ligger i toppen bland EU-huvudstäder när det gäller vapenrelaterat våld.

Analysen bygger på statistik från nationella myndigheter och mediarapporter från EU-länder, sammanställd av Euronews.

Stockholms våld

Under 2025 har Stockholmsområdet registrerat 55 skottlossningar fram till augusti, vilket resulterat i nio dödsfall i huvudstaden.

Även andra svenska städer som Malmö och Göteborg rapporterar stigande våld, vilket tyder på att problemet inte är isolerat till Stockholm.

Totalt har Sverige hittills under året registrerat 113 skjutningar med 33 dödsfall, enligt Polisen.

LÄS MER: Stockholm rasar på viktig lista – från plats 72 till 188

Färre än i fjol

Skjutningarna i Sverige har dock minskat sedan föregående år och antalet skadade i skjutningar har sedan 2022 sjunkit stadigt.

Även om antalet skjutningar har minskat visar halvårsstatistiken att det hittills i år har inträffat 104 sprängningar, jämfört med 52 under samma period förra året.

– Det är givetvis allvarligt och vi ser att de kriminella skiftat modus och genomfört fler sprängningar under vintern och våren. Ofta i utpressningssyfte, för att skrämma eller hota, säger August Knutsson, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.

– Vi griper dock fler gärningspersoner på förberedelsestadiet än tidigare, säger Knutsson.

Flest skjutningar

Enligt Euronews är det bara Bryssel som registrerat fler skjutningar hittills i år, med 57 incidenter fram till mitten av augusti.

Bryssel är kopplat till gängvåld i bland annat Anderlecht och Molenbeek.

Andra platser på listan över farliga EU-städer är Marseille och Amsterdam, där gängrelaterat våld och explosiva incidenter är vanliga.

Måttlig och låg risk

Flera europeiska städer har betydligt lägre risknivåer.

Paris, Köpenhamn, Aten, Lissabon, Rom och Madrid rapporterar visserligen skjutningar kopplade till gäng, men de utgör begränsad risk för allmänheten.

Berlin, Dublin, Helsingfors, Vilnius, Warszawa och flera andra städer klassas som säkra med få eller inga rapporterade incidenter.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Foto: A Borquez

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen