Ryssland hävdar skottlossning – 7 000 nya soldater vid gränsen

2022 02 21

Påståendet om att Ryssland har påbörjat ett tillbakadragande av soldater och militära fordon är falskt. Samtidigt hävdar Ryssland att Ukraina inlett skottlossning vid gränsen.

Uppgifterna om att det ryska trupptillbakadragandet är falskt rapporterar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman, enligt BBC. Och samtidigt skapar helt nya uppgifter om skottlossning vid gränsen ökad oro.

Kan invadera när som helst

Källan rapporterar att en rysk invasion kan ske när som helst och att 7000 nya ryska soldater har placerats ut vid den ukrainska gränsen.

– De fick mycket uppmärksamhet för det påståendet (tillbakadragandet av trupper). Både här (USA) och runt om i världen. Men vi vet nu att det är falskt, säger källan till BBC.

Tjänstemannen varnar även för att Ryssland planerar ett ”falskt” påstående för att rättfärdiga en invasion.

Ryska uppgifter om skottlossning

Rysk statskontrollerad media rapporterar under torsdagsmorgonen att ukrainska styrkor ska ha öppnat eld mot ryssvänliga separatister i östra Ukraina. Uppgifterna kommer från ryska nyhetsbyrån Ria och har inte bekräftats av någon annan media, rapporterar Reuters.

Ria är en nyhetsbyrå som kontrolleras av ryska staten och förhåller sig vanligtvis till regeringens agenda.

Zelensky: Inga tecken på nedtrappning

Ukrainas president, Volodymyr Zelensky, uppger till BBC att han inte ser några tecken på att ryska trupper drar sig tillbaka från gränsen.

– Vi ser inget tillbakadragande av trupper. Vi har bara hört talas om det, säger han.

Över 100 000 ryska soldater uppges vara stationerade vid den ukrainska gränsen.

Nato varnar

Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, kom under gårdagen med liknande uppgifter som Zelensky. Han framhävde att det inte finns några tecken på ett ryskt tillbakadragande.

Nya uppgifter från Estland

Samtidigt rapporterar Reuters om uppgifter från Estland som visar att ryska trupper har avancerat framåt inför en trolig attack. De ryska trupperna rapporteras vara redo för att ockupera terräng, som anses vara viktig utifrån ett ryskt perspektiv.

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen