Sverige riskerar jättesmäll: ”290 miljarder kronor”

2025 10 07

Sverige ser ut att missa EU:s klimatmål 2030.

En minskad reduktionsplikt och sänkt skatt på drivmedel har lett till ökade utsläpp från transportsektorn.

Bland annat väntas Sverige missa det så kallade ESR-målet (växthusgaser som omfattas av EU:s ansvarsförordning) med hela 4,3 miljoner ton växthusgaser, rapporterar SVT.

Ett misslyckande som kan bli en dyr historia.

Enligt en uträkning från Irlands klimatpolitiska råd kan länder som missar målet tvingas betala mellan 90 och 290 miljarder kronor.

– Det handlar om kostnader för utsläppskrediter som man skulle tvingas köpa av de länder som överträffar sina mål, rapporterar SR Ekot.

Medger: Kan bli dyrt

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) medger att det kan bli dyrt för Sverige om EU:s klimatmål inte uppfylls.

– Men det är inte straffavgifter som oroar oss, det är global uppvärmning. Sverige ska ta sitt ansvar och bidra till Parisavtalet, säger hon till radion.

LÄS MER: Trumpmynt lanseras – se bilderna här

Här är klimatmålen  

Exempel på EU:s klimatmål:

- Utsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

- Den slutliga energianvändningen ska minska med minst 11,7 procent jämfört med prognoserna för 2030.

- Utbyggnaden av förnybar energi ska påskyndas för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 42,5 procent men helst 45 procent till 2030.

Sverige har å sin sida tre nationella etappmål:

- Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Det långsiktiga målet är att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast 2045. Därefter ska Sverige ha negativa utsläpp.

– Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas, framhåller Naturvårdsverket.

LÄS OCKSÅ: Svensk fotbollsklubb begärs i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


“Värsta som hänt en svensk biograf” – Filmstaden i chock

2025 10 15

För knappt två veckor sedan gjordes en obehaglig upptäckt på Filmstaden Luxe i Uppsala.

Biografen hade drabbats av vägglöss.

Nyheten skapade rubriker över hela Sverige och biografen tvingades stänga.

Nu får biojätten skarp kritik från Christer Nordström, facklig förtroendeman på Filmstaden.

– Det här är nog det värsta som hänt en biograf i Sverige. Det kom ju som en riktig chock och kalldusch för företaget, säger han till UNT.

"Mycket kritisk"

Biografen stängde i tisdags förra veckan. Gäster hade dock slagit larm om misstänkta vägglöss på fredagen dessförinnan.

Att man inte stängde redan då var fel, enligt Christer Nordström. Han säger att många är arga över felbedömningen.

Fackmannen kritiserar dessutom att Filmstaden lagt locket på till dess att saneringen är klar.

– Jag är mycket kritisk mot hur företaget har hanterat den här mediakommunikationen. I det här finns inget att dölja, säger Christer Nordström.

Avvaktade Anticimex

Filmstaden har inte bemött Christer Nordströms kritik specifikt, men skriver i ett pressutskick att företaget velat säkerställa att “all fakta var bekräftade av externa experter” innan några besked gavs.

Enligt biojätten kontaktades Anticimex omedelbart för bedömning och diagnos efter att personalen fått syn på krypen.

– Filmstaden kommunicerar inte om frågor förrän korrekt information finns tillgänglig, och i det här fallet avvaktade man därför professionell vägledning och bekräftelse från Anticimex innan man lämnade en uppdatering, skriver företaget.

LÄS OCKSÅ: Årets bästa tv-film är utsedd – finns på Netflix

Öppning skjuts fram

Planen var att bion skulle öppna igen idag 16 oktober.

Så blir det inte. I början av november är nästa bud. Hela biografen omfattas av en pågående behandling som beskrivs som en försiktighetsåtgärd.

– Vi genomför just nu en sanering av lokalen med metoder som effektivt bekämpar vägglöss. Vi arbetar för att Filmstaden ska kunna återgå till sin normala verksamhet så snart som möjligt. När saneringsarbetet är klart kommer vi att genomföra uppföljande inspektioner och stötta Filmstaden i deras förebyggande arbete, säger Joakim Olsson, regionchef på Anticimex, i ett uttalande.

LÄS MER: Rusning till biograferna – ny skräckfilm krossar förväntningarna

Foto: T. Miroshnichenko

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 16

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen