Baltikum förbereder massevakueringar

2025 10 11

De baltiska staterna stärker sin beredskap inför en attack.

Estland, Lettland och Litauen tar fram omfattande planer för massevakueringar om Ryssland skulle angripa.

Larmet kommer efter att Moskva fortsatt trappa upp sina militära utgifter och trupprörelser nära NATO:s östgräns, rapporterar Reuters.

Gemensamt samarbete

De tre baltiska länderna har länge varnat sina NATO-allierade för risken av rysk aggression.

Cyberattacker, drönarintrång och desinformationskampanjer har blivit allt vanligare under 2025.

Sedan invasionen av Ukraina 2022 har de baltiska regeringarna fördubblat sina försvarsbudgetar och påbörjat ett gemensamt civilförsvarssamarbete.

– Hoten kan variera. Det är möjligt att vi en dag ser en mäktig armé vid våra gränser – med målet att ta alla tre länder på mindre än en vecka, säger Renatas Pozela, chef för Litauens brandkår, som leder det nya beredskapsarbetet.

LÄS MER: Ryskt stridsflygplan har kraschat

Övningar för tusentals

I Litauen har frivilliga redan deltagit i realistiska övningar där idén är att snabbt kunna evakuera hela städer.

I Kaunas – landets näst största stad – planeras nu mottagning av upp till 300 000 människor i skolor, kyrkor och idrottshallar.

– Vi pratar om det här varje månad, varje vecka – på jobbet, överallt, säger Arminas Raudys, 31, som deltar som evakuerad i en övning i Vilnius.

Totalt kan över 400 000 människor i gränsområdena mot Ryssland och Belarus behöva lämna sina hem.

Lokala myndigheter har redan pekat ut samlingspunkter, reserverat tåg och bussar samt börjat lagra nödmaterial som sängar, toalettpapper och vatten i stora lagerhallar.

– Det är ett lugnande besked till vårt samhälle att vi är förberedda och har en plan. Vi har gjort vår hemläxa, säger Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys, till Reuters.

Kan isoleras helt

En särskild oro gäller Suwalki-korridoren – ett smalt område som förbinder Baltikum med Polen och resten av NATO.

Skulle Ryssland försöka skära av denna passage riskerar de baltiska staterna att isoleras helt.

Estland planerar för att omplacera en tiondel av sin befolkning i tillfälliga skyddsrum, medan Lettland bedömer att upp till en tredjedel av invånarna kan tvingas lämna sina hem.

Planerna är ännu inte offentliga i detalj, men övningarna visar att beredskapen tas på största allvar.

LÄS MER: EU nära mardröm – ”kan förändras i grunden”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen