Sju EU-länder gör jätteaffär med Ryssland

2025 10 10

Hela sju EU-länder är involverade i en storaffär med Ryssland.

EU har fördömt Rysslands invasionskrig i Ukraina och skickat stora resurser för att hjälpa det attackerade landet.

Samtidigt avslöjas att hela sju EU-länder nu gör storaffärer som finansierar Putins krig.

Jätteaffär med Putins Ryssland

Sju EU-länder har ökat sin import av rysk energi under 2025, rapporterar Reuters.

Detta alltså trots den mycket hårda retoriken mot Ryssland, och trots överenskommelser om att beroendet av rysk energi ska brytas.

Energiintäkter är Rysslands viktigaste finansieringskälla för kriget i Ukraina.

– Det handlar om en form av självsabotage, menar Vaibhav Raghunandan, specialist på EU-Ryssland vid Center for Research on Energy and Clean Air, enligt nyhetsbyrån.

De sju EU-länderna är Frankrike, Nederländerna, Belgien, Kroatien, Rumänien, Portugal och Ungern.

Under de första åtta månaderna 2025 importerade EU rysk energi till ett värde av över 11 miljarder euro.

LÄS OCKSÅ: Börsen faller plötsligt – nytt meddelande från Trump

Trump rasande

EU:s beroende av rysk energi har tidigare fått Donald Trump att rasa, rapporterar Kyiv Independent.

I ett tal inför FN:s generalförsamling i september uppmanade Trump EU-länderna att ”omedelbart upphöra med alla energiinköp från Ryssland”.

EU:s agerande är ”oförlåtligt”, tillade den amerikanska president.

– EU måste öka sina ansträngningar. De kan inte göra det de gör. De köper olja och gas från Ryssland medan de bekämpar Ryssland, sade Trump i talet den 23 september, enligt tidningen.

Fransk ökning med 40 procent

Frankrike har under de första åtta månaderna 2025 ökat sina inköp av rysk energi med 40 procent jämfört med föregående år, och importerade för 2,2 miljarder euro.

Nederländerna har ökat sin import med 72 procent till 498 miljoner euro.

Belgien, Kroatien, Rumänien och Portugal har också ökat sin import.

Och det ofta utskällda Ungern har ökat sina energiköp från Ryssland med 11 procent jämfört med förra året.

Ungern och Slovakien är de två största köparna av rysk energi i EU.

Länderna ger olika förklaringar till ökningen. Frankrike uppger till exempel att ökningen återspeglar dess roll som transitnav som levererar till andra europeiska stater, bland annat Tyskland, enligt tidningen.

Sedan 2022 har beroendet av rysk energi emellertid minskat med 90 procent i EU. Men under 2025 har importen alltså ökat i hela sju medlemsländer.

LÄS OCKSÅ: Putin hyllar Trump

Foto: C Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 14

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning.

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen