Skarpt krav på statsministern: Säg INTE det här igen

2025 10 16

Ulf Kristersson (M) uppger att det finns 17 000 lediga jobb utan krav på utbildning.

Påståendet lyftes fram i söndagens partiledardebatt i SVT:s Agenda då statsministern ställde frågan varför folk inte tar dessa jobb om man kan arbeta.

I efterhand har Arbetsförmedlingen reagerat på utspelet.

Det är hur siffran 17 000 används i sammanhanget som myndigheten är emot.

I ett sms från Arbetsförmedlingens presschef Hans G. Larsson direkt till Regeringskansliet vädjas det om att “INTE fortsätta använda denna siffra”, rapporterar SVT.

– Ur vårt perspektiv är det en grov gallring och man ska inte använda det som faktisk statistik över hur det ser ut. Det kan ge en missvisande bild, säger Hans G. Larsson till tv-kanalen.

Finns andra krav

Siffran på 17 000 grundar sig på en sökning i Platsbanken efter jobb utan formell utbildning.

Det kan däremot finnas andra krav som filtret inte fångar upp, till exempel språkkrav, särskilda erfarenheter eller körkort.

Enligt Arbetsförmedlingen lägger det då en extra press på arbetssökande att “anstränga sig ännu mer” om man påstår att det finns 17 000 lediga jobb utan utbildning.

Statsministern: "Det finns jobb"

Ulf Kristersson har använt sig av siffran även i andra tv-framträdanden, vilket sedan delats av Moderaterna på sociala medier.

– På platsbanken finns 72 000 lediga jobb, varav 17 000 inte ställer några utbildningskrav. Ärligt talat, det finns jobb att söka för människor som kan jobba men som idag lever på bidrag, citeras Kristersson på M:s Facebooksida.

Till SVT säger statsministern att hans poäng var att vis att det finns jobb på olika ställen i Sverige.

– Jag träffar arbetsgivare och företagare varje dag som säger att hitta personal till relativt enkla jobb, däckmontör häromdagen, hade de svårt med. Så det finns jobb.

Kristersson svarar dock inte på frågan varför man använder sig av siffran 17 000.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Arbetslösheten minskar

Igår gick Arbetsförmedlingen ut med att arbetslösheten minskar i Sverige för andra månaden i rad. I slutet av september var drygt 364 000 personer, motsvarande 6,9 procent, inskrivna som arbetslösa.

Även antalet inskrivna ungdomar minskar.

– Det är självklart glädjande att arbetslösheten minskat två månader i rad, men jämfört med för ett år sedan är ungefär 4 000 fler inskrivna som arbetslösa. Arbetslöshetsnivån är därmed fortfarande hög, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef.

LÄS MER: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen