USA ger plötslig order om kärnvapen

2025 10 30

Natten till torsdagen kommer ett plötsligt besked om kärnvapen från Vita huset.

USA ska inleda test av kärnvapen.

Ordern kommer direkt från president Donald Trump.

Beskedet kommer kort efter att Ryssland genomfört militärövningar och förra veckan testade sin nya kärnreaktordrivna kryssningsmissil Burevestnik.

– På grund av andra länders testprogram har jag instruerat krigsdepartementet att börja testa våra kärnvapen på lika villkor. Den processen kommer att påbörjas omedelbart, meddelar Trump på Truth Social.

Första sedan 1992

USA:s kärnvapentest kommer i så fall att bli det första i världen sedan Nordkorea provsprängde en atombomb 2017.

Senast USA testade en atombomb var 1992.

Enligt Donald Trump har USA “fler kärnvapen än något annat land”, vilket dock inte stämmer enligt internationella uppskattningar. Bland annat uppgav Stockholm International Peace Research i somras att Ryssland har 5 459 kärnstridsspetsar medan USA har 5 177 stycken.

"Jag hade inget val"

Den amerikanska kärnvapenarsenalen har dock av flera instanser bedömts som överlägsna i modernitet.

– USA har fler kärnvapen än något annat land. Detta åstadkoms, inklusive en fullständig uppdatering och renovering av befintliga vapen, under min första mandatperiod, framhäver Donald Trump och tillägger:

– På grund av den enorma destruktiva kraften HATADE jag att göra det, men hade inget val! Ryssland är tvåa, och Kina är en avlägsen trea, men kommer att vara det jämnt inom fem år.

LÄS MER: Hastighetsgräns införs för fotgängare – så fort får man gå

Inför mötet med diktatorn

Donald Trumps besked kom precis inför presidentens första möte med Kinas diktator Xi Jinping på sex år.

Den amerikanska presidenten vägrade svara på några frågor om hans order om att USA ska börja testa kärnvapen.

LÄS MER: EU-minister hotar: ”Jämna Moskva med marken”

Foto: G. Altmann

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin tar till krisdrag – i 20 regioner

2025 11 11

Putin tar till en ny åtgärd i över 20 ryska regioner.

Ryssland har startat en nationell kampanj för att stärka sitt försvar.

Detta för att skydda landets energiinfrastruktur efter ökade ukrainska drönarattacker, rapporterar Kyiv Post.

Massmobilisering för skydd

Ryssland har påbörjat en omfattande rekrytering av att mobilisera reservister, som enligt rapporter ska vara aktiva i minst 20 regioner över hela landet.

Enligt ryska medier undertecknade Rysslands ledare Vladimir Putin den 4 november en lag som gör det möjligt för militära reservister att bevaka viktiga anläggningar.

Lagen omfattar bland annat oljeraffinaderier och infördes efter att ukrainska drönarattacker orsakat bränslebrist i flera regioner.

LÄS MER: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video

Ny lag i kraft

De nya enheterna ska förstärka säkerheten runt raffinaderier och bilda så kallade “mobila brandgrupper” efter den senaste tidens attacker.

– Reservisternas huvuduppgifter inkluderar att skydda nyckelanläggningar, stoppa drönare, förebygga sabotage och organisera evakueringar, säger en talesperson för det ryska försvarsministeriet.

Reservisterna får full militär status under sin tjänstgöring, med lön, sociala förmåner och kontrakt som sträcker sig från sex månader upp till ett år. De flesta tjänstgör endast inom sin hemregion.

Ökat tryck

Ukraina har intensifierat långdistansdrönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, vilket har slagit hårt mot raffinaderier och lagringsdepåer.

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelensky har attackerna minskat Rysslands raffinaderi- och bränsleproduktion med 20–27 procent.

– Vi ser att Ryssland tvingas flytta produktionen, vilket visar hur effektiva våra operationer är, säger Zelensky.

I vissa gränsregioner, som Belgorod, Bryansk och Kursk, planeras utökning av de frivilliga BARS-enheterna med nya reserviststyrkor.

Enligt Institute for the Study of War (ISW) stod cirka 38 procent av Rysslands raffinaderier stilla i början av oktober, vilket har lett till bränsleransonering i 57 regioner och rekordhög bränsleprisinflation.

LÄS MER: Ryssland under attack – enorm explosion

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny regel för bakljuset på bilen – många vet inte om det

2025 11 11

Alldeles för många bilar kör med bakljusen släckta.

Det kan nog många trafikanter skriva under på.

Ovanan har växt till att inte bara utgöra ett irritationsmoment utan även en trafikfara.

Men faktum är att en ny, och för många okänd, regel har införts för att komma till bukt med problemet, rapporterar Vi Bilägare.

Gått under radarn

Det handlar om en EU-regel som förtydligar om när bilens bakljus ska vara tända beroende på hur ljust det är ute.

Kraven står i relation till antalet lux, det vill säga ljusstyrkan. För ljusinstrålning under 1 000 lux är exempelvis halvljus obligatoriskt.

Men när det gäller bakljusen ska dessa vara tända “i kombination med varselljus vid ljusförhållanden i intervallet 1 000 – 7 000 lux”.

– Det högre värdet motsvarar dagsljus en ljus men molnig dag. Överstiger ljuset 7 000 lux är det upp till tillverkaren att avgöra om bakljusen ska vara tända eller inte, förklarar bilmagasinet.

Måste vara tänt på dagtid

Enligt Vi Bilägare infördes regeln redan september 2024, men har gått sedan dess gått under radarn. För alla nya bilmodeller ska varselljus och positionsljus enligt kraven lysa samtidigt – även vid dagsljus.

Det finns dessutom ett förslag på bordet om att alla nytillverkade bilar, det vill säga modeller som lanserades även innan september förra året, ska omfattas av det nya kravet.

Med andra ord – alla nya bilar kan snart behöva ha tända baklyktor även på dagtid.

Ändras inte alltid automatiskt

Konsumentorganisationen M Sverige har tidigare flaggat för att det är en majoritet som kör med släckta bakljus – och att många inte ens vet om det.

– Anta inte att bakljusen är tända. Så fort det till exempel har börjat regna eller kommit dimma måste ljuset ofta ändras manuellt. I många vanliga bilmodeller reagerar bilens automatiska sensor bara vid ordentligt mörker, som i en tunnel, sade Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige, för två år sedan.

Foto: V. Dzubák

Text: Redaktionen