Fem länder uttalar stöd till Putins agerande mot Ukraina

2022 02 23

Länder världen över riktar mycket skarp kritik mot den ryska diktaturens agerande men det finns fem undantag.

Av världens 195 länder är det ytterst få som uttalar någon form av stöd till Rysslands diktators agerande mot Ukraina men det finns några få länder som uttalat sig i positiv riktning.

Självständigförklarar delar av Ukraina

Ett av de mest effektiva sätten att bedöma om ett land, och då i första hand dess regering och statsledning, ger tummen upp till Rysslands fientliga agerande mot Ukraina kopplas till Putins besked att Ryssland erkänner delar av Ukraina som två självständiga stater.

Rebellregimer

Frågan är om något land i världen – förutom diktaturen Ryssland – meddelat att man följer det ryska exemplet och också erkänner rebellregimerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som självständiga. Och ja, det finns två länder som gjort det, rapporterar BBC News.

Syrien

Syrien – Diktatorn Bashar al-Assads regering har redan meddelat att man erkänner Luhansk och Donetsk och de vill inleda samarbete med de två utbrytarrepublikerna. Syrien har tidigare även erkänt de två utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien som med stöd av Ryssland bröt sig ur Georgien när Ryssland anföll landet 2008.

Nicaragua

Nicaragua – Diktatorn Daniel Ortega som kastade en rad av sina motkandidater i fängelse inför valet 2021 har meddelat att Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk skapar förutsättningar för ömsesidig förståelse i regionen. Beskedet har tolkats som att Nicaragua kommer att erkänna republikerna.

Det är dock ännu inte klart när de två diktaturerna rent formellt ska erkänna delar av Ukraina som egna länder.

Kuba

Inga andra länder har indikerat att man tänker stödja Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk men tre andra länder har gjort uttalanden där de framhållit sitt stöd på ett eller annat sätt till Putins agerande mot Ukraina.

Kubas kommunistregim har riktat kritik mot Väst och anklagat omvärlden för att utsätta Ryssland för ett propagandakrig.

Nordkorea

Nordkoreas sekteristiska regim har också framhållit att omvärlden behandlar Ryssland dåligt. Diktatorn Kim Jong-uns styre har krävt att USA upphör med sina ”fientliga policies av isolering och försvagning av Ryssland”.

Iran

Slutligen kan man även finna sympati för Ryssland agerande mot Ukraina i statskontrollerad media i diktaturen Iran konstaterar BBC News.

Bara diktaturer

Sammantaget finns det därmed fem länder som uttalat olika former av stöd till Putinregimens agerande mot Ukraina – och alla fem är diktaturer.

Europas har 45 länder inklusive Kosovo och endast två av Europas länder är diktaturer, Ryssland och dess lydstat Belarus.

Lydstaten Belarus

Belarus hyser omkring 30 000 ryska trupper och bidrar på så vis till Rysslands aggressivitet mot Ukraina. BBC News listar dock inte Belarus bland de länder som stödjer Rysslands agerande mot Belarus södra granne. Diktatorn Alexander Lukashenko sade i veckoslutet att det aldrig varit tal om att attackera Ukraina.

Fullt av ryska soldater

Även om Belarus kan antas pressas av Ryssland att i ett senare skede erkänna Luhansk och Donetsk som fria stater så är landet under kontroll av Putin och kan antas frukta för att drabbas av samma sak som Ukraina. I praktiken har det delvis redan skett då landet för närvarande är fullt av ryska soldater.

Foto: G. Rosenke

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen