Det kan nog många trafikanter skriva under på. 

Ovanan har växt till att inte bara utgöra ett irritationsmoment utan även en trafikfara.

Men faktum är att en ny, och för många okänd, regel har införts för att komma till bukt med problemet, rapporterar Vi Bilägare.

Gått under radarn

Det handlar om en EU-regel som förtydligar om när bilens bakljus ska vara tända beroende på hur ljust det är ute.

Kraven står i relation till antalet lux, det vill säga ljusstyrkan. För ljusinstrålning under 1 000 lux är exempelvis halvljus obligatoriskt.

Men när det gäller bakljusen ska dessa vara tända “i kombination med varselljus vid ljusförhållanden i intervallet 1 000 – 7 000 lux”.

– Det högre värdet motsvarar dagsljus en ljus men molnig dag. Överstiger ljuset 7  000 lux är det upp till tillverkaren att avgöra om bakljusen ska vara tända eller inte, förklarar bilmagasinet.

Måste vara tänt på dagtid

Enligt Vi Bilägare infördes regeln redan september 2024, men har gått sedan dess gått under radarn. För alla nya bilmodeller ska varselljus och positionsljus enligt kraven lysa samtidigt – även vid dagsljus.

Det finns dessutom ett förslag på bordet om att alla nytillverkade bilar, det vill säga modeller som lanserades även innan september förra året, ska omfattas av det nya kravet.

Med andra ord – alla nya bilar kan snart behöva ha tända baklyktor även på dagtid.

Ändras inte alltid automatiskt

Konsumentorganisationen M Sverige har tidigare flaggat för att det är en majoritet som kör med släckta bakljus – och att många inte ens vet om det.

– Anta inte att bakljusen är tända. Så fort det till exempel har börjat regna eller kommit dimma måste ljuset ofta ändras manuellt. I många vanliga bilmodeller reagerar bilens automatiska sensor bara vid ordentligt mörker, som i en tunnel, sade Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige, för två år sedan.

Foto: V. Dzubák

Text: Redaktionen

När vinterns eldningssäsong drar i gång uppmanas alla hushåll med eldstäder att se över sitt brandskydd – särskilt då var femte svenskt hushåll fortfarande saknar grundläggande utrustning.

Bristande brandskydd

I en ny sammanställning av över 70 000 skadeförebyggande besiktningar konstaterar Anticimex att 21 procent av de svenska småhusen har brister i sitt brandskydd.

I hela 4 procent saknas dessutom brandvarnare helt.

– Vi vill uppmana alla husägare att kontrollera att man har brandvarnare, brandsläckare och brandfilt hemma, säger Johanna Lindström, husexpert på Anticimex.

– Har man inte – köp direkt som en tidig julklapp till sig själv. Den investeringen kan rädda liv.

Den vanligaste bristen är avsaknad av brandfilt, något som saknas i 17 procent av husen.

Därefter följer brandsläckare som saknas i 8 procent av bostäderna.

LÄS MER: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Eldstäder i fokus

När temperaturen sjunker används eldstäder mer frekvent, och det ökar risken för soteld. Soteld uppstår när sot och tjära i skorstenen börjar brinna, ofta till följd av dålig sotning eller felaktig eldning.

Resultatet kan bli skador i skorstenen och i värsta fall en fullt utvecklad husbrand.

Anticimex och brandexperter betonar därför vikten av regelbunden sotning och rätt eldningsrutiner.

Att elda med torr ved, följa eldningsinstruktioner och ge elden rätt lufttillförsel är avgörande för att minska riskerna.

– Brandrisken ökar när vintern kommer och när mörkret faller tänder vi fler ljus och eldar mer, säger Lindström.

– Faktum är att det sker flest bostadsbränder i december och januari.

Fler brandvarnare behövs

Besiktningarna visar också att många hus har brandvarnare – men för få.

Rekommendationen är minst en brandvarnare per 60 kvadratmeter, samt i alla sovrum, vid köket och på varje våningsplan.

– Bor man i ett större hus behöver man flera brandvarnare, säger Lindström och framhåller att alla bör testa sina brandvarnare en gång i månaden.

Utöver brandvarnare uppmanas hushåll att kontrollera brandsläckarens ålder och tryck, samt att utrustningen är lätt att nå.

I 1 procent av husen står brandsläckaren placerad på en svåråtkomlig plats – en detalj som kan få stor betydelse om olyckan är framme.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Foto: C Banks

Text: Redaktionen

Bakom anstormningen ligger att det är den tredje torsdagen i november.

Det innebär att tiden är inne för den årliga skördefesten Beaujolais nouveau, vilket är en högtidsdag för många vinälskare.

I Göteborg ringlade sig köerna långa utanför Systembolaget inför öppningen.

– Förra året tänkte jag att jag kunde vänta till lunch, men då fick jag åka till tre olika Systembolag, säger Edvard Hübinette, till GP.

Årets skörd

Den första delen av namnet på skördefesten, Beaujolais, kommer från ett vindistrikt i Frankrike.

Den andra, Nouveau, är det franska ordet för ”ny”.

Vinerna släpps bara några veckor efter att druvorna har skördats och blir de första för årgången 2025.

I Frankrike firar man dagen, vilket också många i Sverige tagit fasta på.

– Vi ska ha lite middag med lite kompisar. Vi ska öppna förra årets årgångar också samma producent som jag hoppas få tag på i dag, säger Thea Näsström Alm, till tidningen.

Läs mer: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Också i Malmö

Det var inte bara i Göteborg som folk strömmade till Systembolaget idag.

Även i Malmö ringlade köerna.

– Jag hoppade ut från ett möte för att komma hit, säger William Madsen Martinsson, till SVT.

I Frankrike sträcker sig traditionen ända tillbaka till 1800-talet som en fest för att fira årets skörd.

I Sverige har det ökat i popularitet de senaste åren, efter att också ha varit populärt i slutet på 1900-talet.

– Det är verkligen en hype, säger sommelier och vininportör Thea Jönsson, till kanalen.

Fakta Beaujolais

- Franska Beaujolais sträcker sig mellan Mâcon och Lyon.

- Regionen har kontinentalt klimat.

- Beaujolais är i princip synonymt med gamay som kan ge allt från lätta och bäriga viner till mer koncentrerade och lagringsdugliga.

Källa: Systembolaget

Läs mer: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen