18 februari 2026

Felaktiga pensioner har betalats ut

2025 11 28

Tiotusentals pensionärer riskerar felaktiga utbetalningar.

De felaktiga pensionerna har betalats ut då Pensionsmyndigheten inte hinner räkna om garantipensionen enligt EU:s nya och mer omfattande krav, vilket gör att många ärenden blir liggande.

Det tros i dagsläget beröra cirka 10 000 pensionärer, enligt en granskning av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) .

”Många felutbetalningar”

Efter en EU-dom fastställd 2017 måste Pensionsmyndigheten samla in betydligt fler uppgifter än tidigare för att kunna fastställa korrekt garantipension.

För personer som har pension från ett annat EU/EES-land ska pensionen räknas om – men för närmare 10 000 pensionärer har omräkningarna fortfarande inte gjorts.

Enligt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) leder detta till stora risker för fel.

– Vi ser att dessa problem leder till många felutbetalningar. Pensionsmyndigheten skulle behöva komma i kapp med de gamla ärendena och få bättre möjligheter att hämta in uppgifter om ändringar av utländska pensioner, säger Louise Grönqvist, projektledare och utredare vid ISF.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Nya regler sedan 2023

Sedan 2023 ska garantipension inte betalas ut till pensionärer som bor utomlands.

Men enligt ISF finns det betydande brister i myndighetens möjlighet att upptäcka när en pensionär flyttar – vilket ytterligare ökar risken för felutbetalningar.

– Det saknas aktuella studier av hur vanligt det är att pensionärer flyttar utomlands utan att meddela myndigheterna, säger Grönqvist.

Hon betonar att det därför är svårt att veta hur omfattande felutbetalningarna faktiskt är.

Myndigheten har också svårt att avgöra i vilket land en pensionär ska anses vara bosatt – något som även det försvårar både handläggning och kontroll.

Bekräftar problemet

Pensionsmyndigheten bekräftar problemet och uppger att arbetet med att räkna om de berörda pensionerna ”pågår och prioriteras”.

Den statliga enheten uppger att de prioriterar dessa ärenden och handlägger dem i turordning, samtidigt som man löpande informerar de berörda.

Myndigheten menar att den pågående omräkningen kan leda till både högre, lägre eller oförändrade pensioner, beroende på individens situation.

Grundskyddet ska utredas

ISF har länge pekat på att pensionssystemets konstruktion gör handläggningen svår.

Nu ska grundskyddet utredas politiskt – och enligt ISF är det avgörande att systemet förenklas.

– Utredningen bör ta hänsyn till de fördelar som finns med ett grundskydd som är enkelt för Pensionsmyndigheten att hantera och för pensionärerna att förstå, säger Grönqvist.

LÄS MER: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Foto: Format-arw

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen