80 procent vill ha svar om bankerna – regeringen tiger

2025 11 28

Regeringen vill inte lämna ut information till bankkunder.

Bankbedrägerier har varit ett enormt problem de senaste åren – tusentals svenskar har drabbats.

80 procent av bankkunderna kan tänka sig att byta bank för att få en högre grad av säkerhet, enligt en undersökning från Villaägarna.

Men regeringen vägrar ge bankkunderna den information de behöver, menar kritiker.

Regeringen vill inte avslöja statistiken

Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund, skriver i en debattartikel i DN att staten vet vilka banker som är osäkra.

Men du som bankkund får inte ta del av den informationen.

När kriminella brukade råna banken var det banken som stod för förlusterna, men när de har övergått till bedrägerier så får kunderna betala, menar Stenberg.

Det finns statistik över vilka banker som slarvar med säkerheten, men den skyddas av sekretess. Om den informationen blev offentlig så skulle kunderna kunna byta till en mer säker bank.

– Regeringen låter dock inte Finansinspektionen avslöja bankbedrägeristatistiken, så att kunderna kan byta bank och pengaflödet kan minska till de kriminella nätverken, skriver Ulf Stenberg i debattartikeln.

Regeringen är till och med beredd att göra 13-åringar straffmyndiga för att bekämpa kriminaliteten – men de vågar inte vidta åtgärder som innebär att bankerna riskerar att påverkas, menar Villaägarnas chefsjurist.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Påverkas av banklobbyn

Debattören anser att regeringen låter sig styras av den starka banklobbyn.

Han jämför med länder som Storbritannien, där statistiken är mer offentlig och bankerna har ett större ekonomiskt ansvar vid bedrägerier.

Men i Sverige har kunder ingen möjlighet att skydda sig genom att byta till en mer säker bank. Det gör att bedrägerierna ökar, och dessa finansierar i sin tur annan brottslighet.

– Bara för att regeringen förvägrar kunderna en högst rimlig konsumentupplysning om vilka banker som har högst risk för bedrägerier, menar Ulf Stenberg i debattartikeln.

Norden är extra drabbat

Bedrägerier har blivit ett allt större problem de senaste åren.

En rapport från börsföretaget Nasdaq visar också att bankbedrägerier mot äldre är betydligt vanligare i Norden än i övriga Europa, har SvD tidigare rapporterat.

Brottsvinsterna uppgår till många miljarder kronor per år. Under 2023 uppgick den totala summan för bankbedrägerier i Europa till 1 000 miljarder kronor, enligt rapporten.

Av dessa kom 19 procent från bedrägerier mot äldre. I Norden var dock motsvarande andel dubbelt så hög – hela 38 procent, enligt rapporten.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen