Riksdagspartier kräver svensk vapenexport till Ukraina snarast

2022 03 01

Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna kräver att Sverige inleder vapenexport till Ukrainas militär så snart det bara går.

Ukraina har vädjat om hjälp från Europas demokratier och det man framförallt är i behov av är vapen.

Har folk – men inte vapen

Landets utrikesminister har förklarat att man har tillräckligt med folk att bekämpa ryssarna men man har inte tillräckligt med vapen. Ukraina är i desperat behov av ytterligare vapen att försvara sig mot den ryska diktaturens soldater.

Återkommer med svar

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) uppger att Sverige mottagit långa listor från Ukraina på önskemål när det gäller militär utrustning.

– Vi jobbar nu med det här och jag kommer att återkomma med konkreta besked när vi har gått igenom detta, säger försvarsminister Hultqvist (S) till SVT.

Öka takten

Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna kräver nu att Sverige öppnar upp vapenexporten till Ukraina och att försvarsministern höjer tempot.

– Vår uppmaning är att regeringen måste öka takten för all tänkbar hjälp till Ukraina, däribland defensiva vapen till hjälp för den ukrainska försvarsförmågan och akut humanitärt stöd, framhåller Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson.

Moderaterna och KD

– När en demokrati i Europa angrips militärt måste Sverige ställa upp på alla sätt som Sverige kan. Det är en självklarhet, framhåller Moderaterna som i sociala medier går ut med beskedet att Sverige bör bidra med vapen till Ukraina.

– Det är vår skyldighet att bistå med vapen, fordon och annan materiel som kan vara fundamentalt för att Ukraina kan försvara sig, betonar Kristdemokraterna med Ebba Busch och Mikael Oscarsson i spetsen.

Bör sända vapen

SD betonar att det handlar om att Sverige bör sända vapen till Ukraina.

– Ukrainas regering har presenterat en tydlig propå om vad man behöver av defensiva vapen och materiel.

Hur länge undrar SD

Jimmie Åkessons (SD) parti uttrycker frustration över att regeringen tar för lång tid på sig.

– Regeringen har svarat att man tittar på frågan. Frågan är bara hur länge man har råd att titta innan det är försent, framför SD:s utrikespolitiska talesperson.

Gå från ord till handling

Allt Sverige kan hjälpa Ukraina med bör Sverige ställa upp med anser SD.

– Man behöver gå från ord till handling och stödja Ukraina med alla till buds stående medel, framhåller Aron Emilsson.

Operation Unifier

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) berättar att Sverige redan ger mycket omfattande hjälp till landet.

– Vi har under åtta år nu som vi suttit i regeringsställning givit stöd till operation Unifier som bidar till att öka den ukrainska militärens förmåga. Vi har minröjningsprojekt i Ukraina som vi jobbat med. Vi går in med 250 miljoner kronor per år och är den näst största bidragsgivaren, understryker Peter Hultqvist (S).

Inom en nära framtid

– Jag återkommer med det beskedet när vi har jobbat igenom hela det här paketet, svarar försvarsministern på SVT:s frågor om akut hjälp till Ukraina.

– Jag återkommer inom en nära framtid, säger försvarsministern.

Foto: Robot 97-lavett (Hawk), Carl Sjöstrand, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen