Sluta ät denna fisk – max tre gånger om året

2025 12 16

Hela Sverige uppmanas att stå över en klassisk fiskrätt.

Uppmaningen kommer från Världsnaturfonden WWF som nu sätter ned foten.

I en ny rapport har organisationen placerat den svenskodlade regnbågen, som står för cirka 85 procent av den svenska matfiskproduktionen, i kategorin “gult ljus”.

Det innebär att fisken ska undvikas och ätas max 3-4 gånger per år, uppger WWF.

– Bedömningen grundas på fiskfodrets ekosystempåverkan, där både hållbarhet och spårbarhet brister, framhåller fonden och tillägger:

– Dessutom finns risker kopplade till sjukdomsspridning och rymningar från öppna kassar, där den odlade fisken kan interagera med vilda bestånd, vilket innebär konkurrens, predation, smittspridning, hybridisering och habitatförstörelse.

Bra läge för viss torsk

Allt är dock inte bara dåliga nyheter.

Enligt WWF kan du nu, för första gången på flera år, äta torsk med gott samvete då du inte längre bidrar till utarmning av haven.

Specifikt handlar det om torsk fiskad med långrev utanför Island. Även lax som odlas i slutna, landbaserade system får grönt ljus.

Det är dock inte fritt fram för all torsk, understryker WWF. Gäller det torsk som fiskas i Barents hav och Norsk havet med långrev, nät och garn gäller rött ljus. Samma sak gäller torsk från Östersjön och nästan all torsk från Atlanten.

– När bestånd efter bestånd kollapsar förlorar vi inte bara viktiga matfiskar, utan också arter som håller havet i balans. Alla arter är unika och bidrar till helheten, och när de försvinner blir ekosystemet mindre motståndskraftigt och mer sårbart, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF, i en kommentar.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

Larm om sillen

Sedan i våras finns även norsk vårlekande sill, som utgör majoriteten av den sill som säljs i Sverige, på röda listan. Höstlekande nordsjösill och isländsk sommarlekande sill beskrivs som bättre alternativ.

– Det kan vara svårt att utläsa på en sillburk var och hur fisken är fiskad, och ibland används detta av producenterna för att dölja att den kommer från ohållbart fiske. Ett tips är därför att leta efter den blå MSC-loggan. MSC-certifierad sill fiskas på bestånd som har grönt ljus i WWF Fiskguiden – hittar man en burk med loggan är det alltså ett okej val, säger Inger Melander.

LÄS MER: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i dag tisdag

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito.

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen