17dec25

Nya regler för bolån – det här gäller

2025 12 17

Regeringen kallar till pressträff om nya bolåneregler.

Under torsdagen kommer finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) att leda en pressträff där ett nytt amorteringskrav och bolånetak ska presenteras. 

Vid pressträffen medverkar också infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), Dennis Dioukarev, ledamot i finansutskottet (SD) och Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson (L).

Det här gäller

Det är oklart hur åtgärderna kommer att utformas, men regeringen har tidigare föreslagit att:

- Det första amorteringskravet förblir detsamma – det vill säga fortsatt krav på en procents amortering för lån mellan 50 och 70 procent av bostadens värde, och två procents amortering för lån på över 70 procent av bostadens värde

- Det skärpta amorteringskravet avskaffas – det vill säga det krav som infördes 2018 och innebär att hushåll med hög skuldsättning (lån över 4,5 gånger årsinkomsten) behöver amortera ytterligare 1 procent.

- Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket innebär att den egna insatsen inte behöver vara lika stor vid ett bostadsköp som i dag. Bostadsköpare kommer kunna låna mer och behöver en mindre kontantinsats vid bostadsköp.

- Tilläggbelåning begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde – exempelvis vid renovering eller om man vill utöka sitt befintliga bolån.

- Omvärdering av bostaden kommer endast bli möjligt att genomföra vart femte år. Syftet är att minska risken för överbelåning till följd av tillfälliga prishöjningar.

Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 april 2026. 

LÄS MER: Seger för bensinbilarna – nu är det klappat och klart

Flera ska kunna äga sin bostad

Enligt regeringen är syftet med ändringarna att fler svenskar ska kunna äga sin bostad.

– De föreslagna ändringarna sänker trösklarna in på bostadsmarknaden och frigör tusentals kronor varje månad för svenska hushåll. Samtidigt tas hänsyn till den finansiella stabiliteten genom åtgärder för att hålla tillbaka skuldsättningen, har infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) tidigare fastslagit.

LÄS OCKSÅ: Finland ber om ursäkt till hela Kina – “rasistiskt”

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen