28 december 2025

Nödrop om vindkraften – på väg mot kollaps

2025 12 28

Vindkraft stoppas – och nu kommer larm om allvarliga konsekvenser.

En rad stora vindkraftsprojekt har stoppats bland annat i Värmland.

Nu hävdar vindkraftsbolag att det kommer att leda till en rad konsekvenser som kan stå regionen dyrt.

”Blir mer sårbart”

Sex stora vindkraftsprojekt i Värmland som har varit på gång sedan 2022 har stoppats, rapporterar SR.

Det är kommunerna som sätter sig på tvären, menar vindkraftsföretaget Eolus, som nu varnar för att det kan leda till hårda slag mot ekonomin och jobben.

– Värmland blir mer sårbart, kan man konstatera. Det riskerar både högre energikostnader, alltså sämre konkurrenskraft, och det kan hota jobben, säger Helena Tillborg, Sverigechef för Eolus, till radiokanalen.

Hon är mycket kritiskt till kommunpolitiker i Värmland som stoppar projekten, och menar att de saknar politiskt mod.

– Det här är inga enkla frågor, och det kan vara lätt att bara säga nej när man ser att det finns ett motstånd. Men man måste våga se konsekvenserna om man säger nej till etablering av vindkraft, menar hon.

LÄS OCKSÅ: Vindkraft stoppas plötsligt

Försvaras av kommunen

Torsby är en av de kommuner som har satt stopp för flera vindkraftsprojekt.

I kommunen finns ett stort motstånd mot vindkraften.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Jonsson (S) försvarar kommunens vägval. Han menar att det redan produceras tillräckligt mycket el i kommunen, och ifrågasätter påståendet att politikerna saknar mod.

– Vi har ju egen turistnäring, vi har ju en stor kulturskatt när det gäller finnskogen som vi är väldigt rädda om, och vi tycker ju att vi är modiga när vi skyddar de näringarna som finns här i kommunen, säger Peter Jonsson till radiokanalen.

Riskerar kollaps

Men Helena Tillborg och Eolus är alltså kritiska, och ifrågasatte kommunernas vägval i en debattartikel i NWT strax före jul.

– Värmland har många energiintensiva verksamheter där industrin använder mer än dubbelt så mycket energi per invånare jämfört med resten av riket. Så om Värmland har chansen att öka sitt oberoende av energi från omvärlden så bör man nog ta den, skrev Helena Tillborg i debattartikeln.

Även branschorganisationen Svensk Vindenergi har tidigare i år slagit larm om att svensk vindkraft är i kris och riskerar kollaps.

Förra året godkändes bara två av 31 ansökningar om ny vindkraft, då både kommuner och Försvarsmakten har motsatt sig flera projekt.

LÄS OCKSÅ: Jättesmäll för svensk vindkraft

Foto: T Reuabourg

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen