Svensk stad först i Europa – hyllas internationellt

2026 01 04

Sverige ligger först på en anrik lista.

Stockholm har utsetts till Europas huvudstad för kapital av den brittiska finanstidningen The Economist.

Tidningen anser att Stockholm har blivit en alltmer attraktiv plats för europeiska företag som vill ta in nytt kapital utan att vända sig till USA.

Företag söker alternativ

Enligt The Economist har flera europeiska bolag börjat rikta blickarna mot Stockholm när de planerar nya kapitalresningar.

Den svenska huvudstaden framstår som ett alternativ till de stora amerikanska börserna, som Nasdaq och NYSE.

Traditionellt har London varit Europas dominanta finansstad, men i kölvattnet av Brexit har Stockholm seglat upp till förstaplatsen.

Enligt tidningen är detta inte bara en tillfällig trend, utan ett tecken på att ett nytt europeiskt nav för kapital har etablerats i Sverige.

– Sverige är det enda landet i Europa som har en fungerande kapitalmarknad, säger finansmannen Christer Gardell till SvD.

LÄS MER: UPPGIFTER: Tre nya länder pekas ut – militära insatser möjliga

Fler väljer Stockholm

Analytiker menar att en kombination av stark teknologisektor, stabilt regelverk och närhet till europeiska marknader gör Stockholm särskilt lockande.

Experter lyfter också fram att svenska och nordiska investerare ofta är mer långsiktiga, vilket passar tillväxtbolag i expansionsfas.

Att fler europeiska företag väljer Stockholm ses inte bara som en framgång för Sveriges finansmarknad, utan också som en strategisk fördel för hela Europa.

Stram finanspolitik i landet

Sverige har i decennier fört en stram finanspolitik med små underskott och ibland överskott, vilket hållit statsskulden låg och marknaden för statsobligationer relativt liten.

Vid slutet av 2024 värderades den till omkring 100 miljarder dollar, motsvarande 18 procent av BNP.

Nu väntas ett skifte när ökade försvarssatsningar kräver större upplåning.

Enligt The Economist stiger emissionerna från 45 miljarder kronor 2023 till cirka 118 miljarder i år.

– Vi pratar med internationella aktörer som brukade handla Sverige, men som slutade under det senaste decenniet. Nu kommer de tillbaka, säger Ronny Eriksson på hedgefonden Nordkinn, till The Economist.

LÄS MER: Bästa tv-abonnemang 2026 har utsetts – här är hela listan

Foto: M Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen