Ryssland blöder – värsta sen krigets start

2026 01 13

En ny rapport visar mardrömssiffror för Putin.

Enligt den ukrainska generalstaben har Ryssland lidit rekordhöga förluster i kriget.

Över 1,2 miljoner soldater har dödats eller skadats sedan invasionen 2022, rapporterar ukrainska Pravda.

Förluster i absoluta tal

Enligt uppgifter från Ukrainas generalstab har Rysslands sammanlagda stridsförluster – alltså både dödade och sårade – nu nått cirka 1 220 950 soldater sedan krigets början den 24 februari 2022.

Bara det senaste dygnet uppges 950 ytterligare ha förlorats i striderna.

Generalstaben har publicerat en detaljerad lista över totala förluster, som omfattar tiotusentals stridsfordon, artillerisystem och drönare.

LÄS MER: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Materiella förluster i kriget

Förutom soldater har Ryssland även förlorat stora delar krigsmaterial.

Bland de redovisade förlusterna finns enligt uppgifterna:

Mer än 11 500 stridsvagnar
Nästan 24 000 bepansrade stridsfordon
Över 36 000 artillerisystem
Mer än 105 000 operativa UAV‑drönare
Hundratals flygplan och helikoptrar

Det handlar alltså inte bara om soldater utan om ett omfattande bortfall av krigsmateriel, vilket ger en bild av hur hårt konflikten har pressat den ryska armén.

Kommentarer från militära källor

Ukrainas generalstab meddelar i samband med siffrorna att rapporteringen görs för att ge en så fullständig bild som möjligt av förlusterna – både personella och materiella.

– Det här är uppskattade totalsiffror för stridsförluster i konflikten sedan 2022, uppger generalstaben i sin senaste rapport, som pekar på en fortsatta intensiva strider vid frontlinjerna.

Nattlig attack

Senast inatt har Rysslands strategiska fabriker åter blivit träffade av drönarattacker, vilket ytterligare visar på den ökade pressen på den ryska försvarsindustrin.

Enligt regionala myndigheter och oberoende ryska Telegram‑kanaler träffades både Atlant Aero, som tillverkar komponenter till stridsdrönare och elektronisk krigföring, samt G.M. Beriev TANTK‑anläggningen, ett viktigt reparationscentrum för strategiska bombflygplan, under tidiga morgontimmar.

– Luftförsvarsstyrkorna arbetar just nu för att hantera situationen. Skador på byggnader och utrustning rapporteras, men inga uppgifter om personskador har bekräftats, meddelar Rostovregionens guvernör Jurij Slyusar via Telegram.

Oberoende ryska medier noterade att explosionsljud och rök observerats från fabrikerna, och videor som cirkulerar på sociala medier visar rökpelare och brandbekämpningsinsatser.

Astra‑kanalen skriver att Atlant Aero är central för produktionen av komponenter till Orion‑drönare och FPV-drönare.

LÄS MER: Apple säkrar jätteavtal – ny funktion till iPhone

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen