Diktaturens grannland ska ansöka om EU-medlemskap

2022 03 06

Georgien, som invaderades av Ryssland 2008, planerar för att genomföra en omedelbar ansökan om EU-medlemskap.

Det bekräftar landets styrande parti, enligt AFP.

På torsdag

Landet planerar att skicka in en ansökan på torsdag, skriver Reuters. På en pressträff  under onsdagen meddelade den forna sovjetstatens premiärminister Irakli Gharibasjvili att beslutet tagits.

– Jag uppmanar EU att granska vår ansökan på ett brådskande sätt och fatta beslut om att ge Georgien EU-status omedelbart, sade han till reportrar, enligt BBC.

Tidigare i veckan begärde Ukrainas president Vlodymyr Zelenskyj att hans land skulle få gå med i unionen och har fått ett brett stöd i EU-parlamentet.

Invaderades 2008

Kriget i Georgien inträffade 2008 efter att Sydossetiska republiken i Kaukasus hävdade självständighet från Georgien. De fick i sin tur stöd av Ryssland.

I början av augusti 2008 tågade ryska trupper in i landet och ryskt flyg bombade flera mål i Georgien. Striderna pågick under flera veckor.

I slutet av månaden erkände Ryssland utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien och har sedan dess kontrollerat regionerna.

Närmande till väst

Bakgrunden till Rysslands invasion av Georgien kan även härledas till att landet närmade sig militäralliansen Nato. Vid alliansens toppmöte 2008 i Bukarest kom dess medlemmar överens om att Georgien kan bli medlem i alliansen om de uppfyller alla nödvändiga krav.

Ukraina har ansökt

Ukrainas president Vlodymyr Zelenskyj har vädjat om att hans land omedelbart ska få släppas in i EU. Presidenten har skrivit under en ansökan. Europaunionens ordförande Ursula von der Leyen framhävde i söndags att hon kunde se det hända:

– Vi samarbetar väldigt nära tillsammans inom många områden, och visst, på sikt, de tillhör oss. De är en av oss och vi vill ha in dem, sade hon till Euronews.

Åtta länder kräver snabbt svar

Åtta länder kräver att Ukrainas förfrågan om medlemskap ska hanteras så snabbt som möjligt, uppger France24. Vanligtvis tar det flera år innan ett lands ansökan accepteras.

2014 utlöste landets dåvarande president Viktor Janukovytj stora protester i landet, då han vägrat att skriva på ett samarbetsavtal mellan Ukraina och EU efter påtryckningar från Ryssland. Resultatet av demonstrationerna blev att Janukovytj och hans regering avsattes. 

Text: Redaktionen

18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Zelenskyj: Ukraina har befriat 160 kvadratkilometer

2025 09 18

Ukrainas president säger att landets styrkor befriar mark i Donetsk.

Ryssland fortsätter att trycka på i de östra delarna av Ukraina.

Putins styrkor har under den senaste tiden koncentrerat många soldater kring städer som Pokrovsk och Dobropillia.

Nu säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukrainas trupper har befriat 160 kvadratkilometer i östra Donetsk, rapporterar Kyiv Independent.

Flera byar

Ukrainska styrkor har under den senaste månaden drivit tillbaka ryska trupper efter att dessa avancerat 15–20 kilometer mot den strategiska motorvägen Dobropillia–Kramatorsk, nära den omstridda staden Pokrovsk. 

Sedan slutet av augusti har ukrainska enheter återtagit kontrollen över flera byar i området. 

Sju bosättningar har återtagits i sektorerna Dobropillia och Pokrovsk under motoffensiven, säger Zelensky och citerar en rapport från överbefälhavaren Oleksandr Syrskyi.

Totalt rör det sig alltså om 160 återtagna kvadratkilometer.

Har tagit soldater

I samband med den för Ukraina framgångsrika motoffensiven i östra Donetsk har 100 ryska soldater tillfångatagits.

– Ukraina försvarar med rätta sina positioner och sitt land, säger Zelenskyj.

– De ryska förlusterna sedan starten av vår motoffensiv bara i Pokrovsk-riktningen under de senaste veckorna överstiger 2 500. Av dessa har över 1 300 ryska soldater dödats.

Läs mer: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Träffar luftförsvar

Uppgifter kommer samtidigt om att Ukraina har förstört ryskt luftförsvar för hundratals miljoner.

Ukrainas drönare förstörde i augusti tre ryska luftförsvarssystem till ett uppskattat värde av 80–90 miljoner dollar, uppger Kyiv Post.

Det motsvarar 750-840 miljoner svenska kronor.

Flera system

Ukrainarna ska ha förstört två Tor-M2 luftförsvarssystem, en Buk-M3-bärare och ett Buk-M2-radarsystem.

– Fienden ändrar taktik, försöker stoppa oss, gömma sig, men förgäves – vår vedergällning hinner ikapp sitt mål, framgår av en ny ukrainsk rapport.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen