Fruktad bakterie sprids mot Sverige – Rysslands fel

2026 01 16

Nya så kallade “superbakterier” hotar Sverige och övriga Europa.

Spridningen av bakterierna, som är resistenta mot antibiotika, har fått fart på grund av Rysslands invasion av Ukraina.

Bakgrunden är att sårade soldater på fältsjukhus nära fronten opereras akut och då får behandling med höga doser antibiotika, vilket påskyndar bakteriernas resistenta omvandling.

Och det kommer få konsekvenser även för resten av Europa, däribland Sverige, varnar forskare enligt estniska Delfi och finländska Iltalehti.

Skälet är att många soldater förs till västeuropeiska länder för behandling. Risken för att de resistenta bakterierna får spridning på sjukhus även i Europa ökar därmed.

Det får forskarna att slå larm.

– Enligt experter är de europeiska hälso- och sjukvårdssystemen inte tillräckligt förberedda för situationen, skriver Iltalehti.

Många behandlas i Sverige

Sverige är ett av de länder som tar emot flest patienter från kriget i Ukraina. Som en del av EU:s samordnade insatser var Sverige 2024 det sjunde största mottagarlandet i EU efter att ha tagit emot 211 av totalt 3 800 evakuerade patienter.

En del är cancerpatienter som kräver långvarig behandling, men det handlar också om akuta fall.

Vi har också tagit emot evakuerade soldater med svåra splitterskador, vilka kräver avancerad specialistvård och rehabilitering. Ytterst handlar det här om att bidra och hjälpa Ukraina där hälso- och sjukvården under en lång tid befunnit sig i en mycket svår situation, sade Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen, i slutet av 2024.

LÄS MER: Julia Navalnaja varnar hela Europa

"Livshotande"

Enligt de forskare som nu slår larm om riskerna kan utvecklingen i värsta fall försvaga sjukvårdens förmåga att behandla infektioner. Även vanliga operationer skulle kunna bli "livshotande", skriver Iltalehti.

Sårade ukrainska soldater transporteras till ett antal västeuropeiska länder för behandling. Om de tar med sig antibiotikaresistenta bakterier kan de börja spridas. Och då kan forskarnas långvariga varning bli verklighet: spridningen av antibiotikaresistenta bakterier kan förvandla även en rutinmässig tonsillektomi (operation där man tar bort halsmandlarna, red. anm.) till ett allvarligt hot mot patienten, uppger Delfi.

LÄS MER: Kreml till angrepp: “Ni kommer skita i byxorna”

Foto:

Text: Redaktionen


Pensionärer missar viktigt bidrag – kan få flera tusen mer i månaden

2026 01 17

Svenska pensionärer riskerar att gå miste om tusentals kronor i tillägg.

Många svenska pensionärer som har rätt till tillägg missar det helt – trots enkla möjligheter att söka.

Det är ett stöd som kan ge flera tusen kronor mer i månaden, rapporterar Senioren.

Stort bidrag står outnyttjat

Bostadstillägget ska stödja pensionärer med stram ekonomi.

– Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan få upp till 7 290 kronor per månad, beroende på din ekonomi, bostadskostnad, dina tillgångar och din familjesituation, meddelar Pensionsmyndigheten.

Det högsta beloppet som ensamstående kan få är upp till 7 290 kronor per månad, medan makar eller sambor kan få upp till 3 645 kronor.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Missar bidraget

Men många pensionärer tror felaktigt att de inte är berättigade till stödet och väljer därför att inte ansöka.

Enligt Pensionsmyndigheten bedömdes omkring 123 000 personer som hade rätt till bostadstillägg 2020 – ändå inte sökte det.

– Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare, men om din ekonomiska situation förändras ska bostadstillägget räknas om, uppger myndigheten.

Krav för tillägg

För att kunna ansöka om bostadstillägg finns några grundläggande krav – du måste bo i Sverige, ta ut hela din allmänna pension och vara minst 67 år.

I vissa situationer kan även den som får änkepension eller utländsk pension ha rätt till bostadstillägg.

Storleken på tillägget beror på din ekonomiska situation, inklusive inkomster, bostadskostnad och tillgångar.

– Det är viktigt att anmäla ändringar så fort som möjligt för att inte gå miste om bostadstillägg. Du kan även bli återbetalningsskyldig om du inte anmäler rätt uppgifter, meddelar Pensionsmyndigheten.

Att ta reda på om man är berättigad är enkelt:

  1. Gör en preliminär beräkning på Pensionsmyndighetens hemsida för att se om det är värt att ansöka.
  2. Fyll i ansökan digitalt med BankID om du har det, eller via blankett om du behöver hjälp.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: E Ann

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen