Luftföroreningar i Sverige kopplas till otäck sjukdom

2026 01 20

Långvarig exponering för luftföroreningar, även vid relativt låga nivåer som är typiska för Sverige, ökar risken för att drabbas av svåra nervsjukdomar som ALS med 20 till 30 procent.

Det visar en färsk studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.

– Vi ser en tydlig koppling trots att nivåerna av luftföroreningar i Sverige är låga jämfört med många andra länder. Det understryker vikten av att förbättra luftkvaliteten, säger studiens förstaförfattare Jing Wu, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Snabbar försämring av motorik

Studien omfattade 1 463 personer i Sverige med nydiagnostiserade motorneuronsjukdomar (MND) – allvarliga neurologiska tillstånd där nervcellerna bryts ner och slutar fungera. Sjukdomarna leder till muskelsvaghet och förlamning.

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är den vanligaste formen och står för omkring 85–90 procent av fallen.

I studien analyserade forskarna halterna av partiklar och kvävedioxid vid  deltagarnas bostadsadresser upp till tio år före diagnos.

Utöver att risken för allvarliga nervsjukdomar ökade kunde forskarna se att personer som bott i områden med högre föroreningshalter också uppvisade en snabbare försämring av motorik och lungfunktion.

– Våra resultat tyder på att luftföroreningar inte bara kan bidra till att sjukdomen uppstår, utan också påverka hur snabbt den fortskrider, säger Caroline Ingre, adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

LÄS MER: UPPGIFTER: EU överens – agerar mot USA

FAKTA: ALS

- ALS är en sjukdom som innebär att vissa muskler i kroppen stegvis blir förlamade. Det beror på att nervcellerna som styr musklerna dör. Du kan inte bli frisk från ALS, men det finns läkemedel som kan lindra symtomen.

- Varje år får drygt 440 personer i Sverige sjukdomen och de flesta är mellan 60 och 70 år.

Källa: 1177

LÄS OCKSÅ:

Ica slår tillbaka om kontanter 

Trumps tidigare rådgivare: Det kommer inte bli något

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen


21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21jan2026

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen