25 januari 2026

Thedéen vill se tre lagändringar – gäller alla svenska hushåll

2026 01 25

Riksbanken går ut och uppmanar regeringen att agera.

Anledningen är en begräsning som finns i Sverige, som gör att Riksbanken inte har ett brett underlag om de svenska hushållen när de ska fatta beslut.

– Den bristfälliga statistiken rörande hushållens tillgångar och skulder innebär bland annat att det blir svårare att bedöma riskerna med hushållens skuldsättning och hur känsliga hushållen är för ränteförändringar, framhåller Riksbanken.

– Resultatet blir mindre träffsäkra beslut inom den ekonomiska politiken. Sverige ligger långt efter exempelvis Danmark och Norge, som länge haft sådan statistik.

Regeringen har fattat beslut

Regeringen har i nuläget gått vidare med ett förslag om att samla in uppgifter om de svenska hushållens skulder.

Uppgifterna ska samlas in till Statistiska centralbyråns simuleringsmodell Fasit.

Men riksbankschefen menar att det inte räcker.

– Förslaget om att samla in uppgifter om hushållens skulder är ett steg i rätt riktning, säger riksbankschef Erik Thedéen, i ett remissvar till förslaget.

– Det är dock en betydande brist i förslaget att Riksbanken inte får tillgång till uppgifterna och inte ges förutsättningar att analysera dem. Det är angeläget att ändra på detta så att insamlingen skapar största möjliga samhällsnytta.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Vill se tre lagändringar

Riksbanken går nu fram med ett remissvar och vill se att regeringen går vidare med tre lagändringar.

– För det första behöver Riksbanken få tillgång till Fasit för att kunna behandla uppgifterna om skulder och skuldbetalningar, uppger Riksbanken.

– För det andra behöver ändamålsbestämmelserna i Fasit-lagen anpassas till det analysbehov som finns vid Riksbanken. Slutligen bör bestämmelserna om statistiksekretess utvidgas till att omfatta utvärdering och analys vid Riksbanken.

Hushållens tillgångar

Riksbankchefen vill också få insyn i hushållens tillgångar.

– Riksbanken vill även understryka att uppgifter om hushållens tillgångar är avgörande för att kunskapsunderlaget ska bli tillräckligt bra. Sådan information bör därför ingå i insamlingen, säger Erik Thedéen.

LÄS OCKSÅ: Skatteverket varnar svenskarna - "radera mejlet"

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen