”Helt galen höjning” – laddstationer slås ut

2026 01 27

Laddstationer i landet riskerar att slås ut.

Kraftiga effektavgifter från Ellevio har slagit ut snabbladdare på Orust.

Nu riskerar liknande avgifter att slå mot fler laddstationer i Sverige.

Står utan snabbladdare

Flera snabbladdstationer på Orust har tvingats stänga.

Detta efter att Ellevio tredubblat effektavgiften för anslutna abonnemang, från 22 000 kronor per år till 66 000 kronor.

För föreningen Orust Kretsloppsakademi, OKA innebär det att verksamheten blir ekonomiskt ohållbar.

– Vi har överklagat den här helt galna höjningen, men ingen har lyssnat, säger Lars Carlsson på Orust Kretsloppsakademi, till DN.

Ellevio menar att avgiften är tillåten eftersom det rör sig om en rörlig effektavgift, inte en fast och uppmanar OKA att använda laddarna på natten för att sänka kostnaden – något som går emot hela idén med verksamheten.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

”Chockhöjning”

Energiekonomen Claes Hemberg påpekar att elnätsbolagen saknar insikt i hur avgifterna påverkar enskilda kunders verksamhet och behov.

Han kritiserar även hur Ellevio inför avgifterna.

– Det är ju verkligen en chockhöjning. Under tiden kommer man att bränna sitt anseende och sina kunders ekonomi. Nu är det 1,5 miljoner kunder som har det, om elva månader ska det vara infört i hela Sverige, säger han till DN.

Ellevio svarar 

Kunder med låg totalförbrukning men hög effekt drabbas hårdare än stora kunder som belastar nätet kontinuerligt, trots att de totala bidragen till trängseln är högre.

Ellevio svarar att man inte kan värdera vilken verksamhet kunden bedriver.

Bolaget pekar på att det finns gott om laddplatser utanför stadskärnor och att frågan i slutändan kan behöva lösas politiskt.

– Om vi inte skulle jämna ut elanvändandet behöver nätet byggas ut för att klara topparna, vilket kundkollektivet i slutändan får betala. Hittills har kunderna svarat bra på effekttarifferna. Topparna har minskat med flera procent, sa Henrik Hagberg, chef för prisfrågor på Ellevio, vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: M Fousert

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen