Och det är förhållandevis enkelt att göra det, konstaterar Swedbank.

En utgift som många har är att köpa utemat – och storbanken pekar på att den som gör sina egna matlådor har tiotusentals kronor att spara varje år.

Totalt kan det röra sig om så mycket som 21 600 kronor om året.

“Enkelt” att spara

Matlåda till lunch är enligt Swedbank “både ett snabbt och enkelt” sätt att få mer över i plånboken.

– Vi har nog alla hört det, att matlådan är din bästa vän om du vill spara pengar. Och det ligger faktiskt mycket sanning i det, meddelar storbanken.

– På bara en månad har du med en matlåda som lunchsällskap sparat ihop hela 1 800 kronor. Fortsätt ett helt år och du har sparat hela 21 600 kronor!

Swedbanks tips

För den som har svårt att ställa sig i köket skickar Swedbank med några tips:

- Teama ihop dig med en kollega eller två för att få den nya vanan att sitta.

- Kolla upp några nya schyssta recept som passar extra bra som låda.

- Synliggör dina sparframsteg. Fyll en burk med kontanter för alla uteluncher du sparar, eller visualisera ökningen digitalt genom någon smart app där du ser hur pengarna mot ditt mål växer.

Läs mer: Marabou ger besked – efter prisras på kakao

Tuffa år

De svenska hushållen har haft några riktigt tuffa år där hög inflation och höga räntor har urholkat plånböckerna.

Nu har räntorna och inflationen kommit ner – men Riksbanken flaggar för att det nuvarande ränteläget på 1,75 procent lär stå sig ett tag.

Senaste mötet

Efter det senaste mötet beslutade centralbanken för att hålla kvar räntan.

– Direktionen bedömer att den nuvarande nivån på styrräntan bidrar till att konjunkturen stärks och inflationen stabiliseras kring målet på sikt, framhöll Riksbanken då.

– Direktionen har därför beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Styrräntan förväntas ligga kvar på denna nivå under en tid framöver, i linje med prognosen i december.

Läs mer: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Mobiltelefoner kan snart bli betydligt dyrare än vad vi är vana vid.

Detsamma gäller surfplattor och datorer, varnar experter.

”Köp hellre för tidigt än för sent”

Priserna på mobiler och annan konsumentelektronik har redan börjat stiga, och framöver kan en riktig prischock vänta.

Det beror på att priserna på minne ökar, vilket i sin tur beror på AI-utvecklingen, rapporterar TV4.

De få tillverkare som finns är fullt fokuserade på att tillverka minneskretsar åt AI-jättarna.

– Microsoft, Google, Elon Musk med sitt X, Chatgpt och några till bygger stora datacenter för att förbättra sina tjänster och det gör att alla minneskretsar går dit just nu, säger Mattias Inghe, testredaktör på PC för Alla och M3, till kanalen.

Priset på minne riskerar att dubblas.

Det kan i sin tur leda till att teknikprylar blir 10-20 procent dyrare, enligt experten.

Han uppmanar inte folk att panikhandla, men tycker ändå att man ska slå till snabbt om man ändå vet vad man vill köpa.

– Den som tänkte köpa en laptop eller mobil: Gör det hellre för tidigt än för sent. Börja nu under våren att titta på vad du kan få tag på, säger Mattias Inghe till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Regim terrorstämplar Sveriges militär

”Omöjligt att inte höja priserna”

Det har kommit flera larm om att mobiler, surfplattor, datorer och andra teknikprylar riskerar att rusa i pris.

Enligt analysföretaget Trendforce har det redan blivit 8 till 10 procent dyrare att tillverka telefoner, har CNN rapporterat.

Störst kan effekten bli på billiga Android-telefoner, eftersom billiga produkter vanligtvis har mindre marginaler, enligt kanalen.

– Det kommer att vara nästan omöjligt för dem att inte höja priserna, säger Nabila Popal, forskningschef vid International Data Corporation, till kanalen.

Företag kan också komma att skjuta upp telefonlanseringar för att fokusera på dyra modeller som kan vara mer lönsamma, menar hon.

I Sverige hade priserna på ram-minne i december 2025 ökat med 220 procent under de tre senaste månaderna, visade siffror från Prisjakt, rapporterade Expressen.

LÄS OCKSÅ: Del av Storbritannien kan bli självständig - öppnar för folkomröstning

Foto: S. Buissinne

Text: Redkationen