I Sverige omfattas 9 av 10 anställda av kollektivavtal.

Det ger möjlighet till en för många bortglömd ersättning vid sjukskrivning, påminner Försäkringskassan i ett uttalande på tisdagen.

Som reglerna ser ut idag ger sjukpenning drygt 80 procent av lönen. Men har du kollektivavtal har du “nästan alltid rätt till ersättning som kompletterar den statliga ersättningen”, framhåller myndigheten.

Då kan du istället få ut 90 procent av lönen under det första året du är sjuk.

Flera tusenlappar

En vanlig svensk medellön ligger på cirka 41 600 kronor i månaden före skatt, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Att nyttja den “bortglömda” ersättningen skulle därmed ge ytterligare cirka 4 160 kronor per månad för den som blir långtidssjukskriven.

Men det har alltså många anställda missat, framhäver Försäkringskassan.

Endast 6 av 10 som varit sjukskrivna längre än tre månader har tagit del av ersättningen samma år.

– Det tyder på att många går miste om pengar de har rätt till. Det kan i sin tur bero på att de själva, eller deras arbetsgivare, missar att ansöka om ersättning, säger Jenny Andersson, analytiker på Försäkringskassan, i en kommentar.

LÄS MER: Två möbelkedjor i konkurs – bland de största i Norden

Där går gränsen

Taket för sjukpenning ligger år 2026 på knappt 38 000 kronor per månad.

Enligt Försäkringskassan är det vanligare att folk med högre löner har fått utbetalningar från en avtalsförsäkring än personer med lägre löner, där skillnaden framför allt visar sig inom privat sektor. 

Men andelen anställda som tar emot ersättning från en avtalsförsäkring har generellt minskat under en period, i synnerhet inom kommuner och regioner. Andelen har sjunkit från 75 procent i början av 2000-talet till 60-procent 2023.

– Vi vet inte vad den här minskningen beror på och vi kommer därför att fortsätta studera användandet av både den allmänna sjukförsäkringen och av avtalsförsäkringarna, säger Jenny Andersson.

LÄS MER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen