Det konstaterar konsultjätten EY på måndagen.

I samband med den historiska upprustningen av försvaret kommer många nya jobb att skapas – och enligt EY rör det sig om så många som 48 000 till 2035.

48 000 jobb

Regeringen gav förra året besked om att det svenska försvaret ska nå Natos nya mål för försvarsutgifter, som bedöms bli 3,5 procent av BNP.

– I ett scenario där försvarsutgifterna höjs till 3,5 procent av BNP kan satsningarna i Sverige bidra till att skapa omkring 48 000 nya jobb och öka de årliga intäkterna i det svenska näringslivet med cirka 110 miljarder kronor per år fram till 2035, framhåller EY.

Behöver arbetskraft

År 2024 motsvarade försvarsutgifterna i de nordiska länderna sammantaget cirka 2,3 procent av BNP.

När nu regeringen storsatsar på försvaret är det många områden som ser ut att växa ordentligt – och som behöver arbetskraft.

Läs mer: En hel bransch går mot sin död

Nordiskt perspektiv

I ett nordiskt perspektiv kan en motsvarande modernisering av försvar och angränsande industristrukturer sammantaget bidra till att skapa omkring 130 000 jobb.

– Hybridhot, cyberrisker och behovet av att skydda digital och fysisk infrastruktur gör att efterfrågan sträcker sig över flera sektorer och kräver ökat samarbete mellan företag, branscher och länder, fortsätter EY.

“Måste påskynda”

Kriget i Ukraina har lett till att många länder runt om i Europa har börjat rusta upp försvaret igen.

Även Tyskland satsar nu stora pengar på försvaret.

För Sverige måste det gå snabbt, sade försvarsminister Pål Jonson (M) förra året.

– Nu måste alla inblandade, i form av regeringen, försvarsmyndigheterna och totalförsvarsaktörer göra sitt yttersta för att påskynda upprustningen kommande år, sade han i fjol.

Läs mer: Bekräftat: Populäraste drycken på Systembolaget

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen

Snart ska miljontals svenskar börja deklarera – och inför det går Skatteverket ut med en skarp varning till svenska folket.

Just nu förekommer det falska utskick på återbäringar i Skatteverkets namn.

Svenskarna uppmanas att vara uppmärksamma på suspekta mejl som dyker upp i mejlkorgen, varnar myndigheten via Säkerhetskollen.

Skatteverket varnar

Bedrägliga mejl cirkulerar just nu där bedragare försöker lura svenskarna.

– Om du har fått ett mejl där man uppmanas klicka på en länk för att "starta verifiering" kopplat till återbäring bör man radera det utan att klicka på några länkar eller bilagor, skriver Säkerhetskollen.

Så kan det se ut

I ett exempel på ett av bluffmejlen framgår att bedragaren skriver att granskningen av inkomstdeklarationen är färdig.

– För att säkerställa en korrekt betalning behöver vi en bekräftelse av dina nuvarande bankuppgifter.

Den som får den här typen av mejl uppmanas att omgående radera det utan att följa några uppmaningar.

Läs mer: ”En av landets största” – tung konkurs i bilbranschen

“Efterfrågar aldrig”

Skatteverket understryker att de “aldrig efterfrågar dina kontouppgifter i mejl eller sms”.

Det gör myndigheten bara via e-tjänsten som man loggar in på med e-legitimation.

– Om du uppmanas att öppna en bifogad fil som påstås innehålla tips på deklarationsavdrag eller liknande, kan det finnas länkar till en webbsida där du ska uppge dina kontouppgifter för att få skatteåterbäring, förklarar Skatteverket.

– Rubriker kan vara moms, faktura, skattekonto, kassaregister med mera. Öppna inte den typen av filer.

Tänk på detta

Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden.

 Några saker som du kan vara extra vaksam på är:

- om språket i meddelandet inte är korrekt.

- att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats, eller ser konstiga ut med blandade siffror och bokstäver.

- att svenska och engelska (eller andra språk) blandas i meddelandet.

Läs mer: Bekräftat: ”Sämsta” flygbolaget i EU

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Polisen vädjar till människor att hålla utkik om de bor granne med äldre personer.

Detta eftersom äldre riskerar att få ett obehagligt hembesök.

Kommer och knackar på

Det är polisen i region väst som varnar för att bedragare kommer hem till framför allt äldre människor och knackar på.

Nu vädjar polisen till grannar att hjälpa till och engagera sig.

Detta efter att en ökning av fysiska så kallade vishingbedrägerier noterats i Göteborg.

I princip kan vem som helst som knackar på kan vara en bedragare, enligt polisen. De kan numera se ut lite hur som helst.

– Ett tag hade vi väldigt unga upphämtare som utnyttjades, vi pratar barn under 16 år. Nu är det andra konstellationer som kanske inte har samma nätverk på exempelvis skolor. Signalementen på upphämtarna nu är att det nästan kan vara vem som helst, säger Anna-Karin Kjellgren, brottssamordnare, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: "Sämsta" flygbolaget i Europa

Tar guld och kontokort

Bedragarna kommer alltså hem till äldre personer och knackar på, efter att först ha kontaktat dem via telefon.

– De ringer upp sina brottsoffer. Eller så bombar de ut sms och får de äldre till att själva ringa upp ett angivet telefonnummer. Sedan blir det någon form av fysisk upphämtning. De kommer och knackar på, säger Fredrik Ahrenberg från polisens bedrägerisektion i region väst.

Bedragarna kan hämta upp bland annat guld och kontokort när de kommer hem till brottsoffren.

De utger sig ofta för att komma från säkerhetsbolag, banker, telefonoperatörer eller inkassobolag.

Uppmanar grannar – ”hjälp oss”

Nu vänder sig polisen direkt till medborgarna, och framför allt till alla som bor grannar med äldre personer.

– Står de vid dörren och knackar på finns det oftast ingen anhörig där. Men det finns människor som bor bredvid de potentiella brottsoffren, säger Anna-Karin Kjellgren.

Grannar kan göra skillnad, menar Fredrik Ahrenberg.

– Vi behöver att de är våra extra ögon och öron, att de är vaksamma kring vad som händer i omgivningen och kontaktar oss direkt om något är avvikande. Det här är en extremt ful brottslighet som skapar en stor otrygghet i samhället. Hjälp oss att göra det lite tryggare – prata med din granne, säger Fredrik Ahrenberg.

LÄS OCKSÅ: Lyxkedja går i konkurs

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen