Två länder stöder inte nya sanktioner mot Ryssland

2022 03 08

Att stoppa import av rysk fossilgas och olja till Europa skulle vara förödande för Rysslands redan hårt pressade ekonomi.

Men sådana sanktioner kan bli svåra att genomföra. Både Tyskland och Ungern meddelar att de är emot sanktioner som riktar sig mot Rysslands export av energi till Europa, rapporterar CNN.

Kan inte säkra energiförsörjning

Europa kan inte säkra sin energiförsörjning utan import från Ryssland. Det framhävde Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i ett pressmeddelande på måndagen.

– Rysslands energi är av väsentlig betydelse för medborgarnas allmänna och dagliga liv, säger Scholz, enligt CNN.

Har medvetet utelämnats

Den tyska förbundskanslern framhävde även att energiimport medvetet har utelämnats från tidigare sanktionsrundor mot Ryssland.

Samtidigt meddelade Ungerns finansminister Mihaly Varga att hans regering inte kommer att stödja några sanktioner mot import av rysk energi, rapporterar CNN.

Skadat ekonomin

I en Facebook-video från måndagen talade Varga om vilka negativa effekter existerande sanktioner mot Ryssland haft för Ungerns ekonomi. Han framhävde att ytterligare sanktioner mot Rysslands export av energi till Europa skulle vara förödande för hans land.

Ungerska folket ska inte betala

– De som ber om utvidgning av sanktionerna vill att de ungerska folket ska betala priset för kriget, sade Ungerns finansminister.

I nuläget står Ryssland för över 40 procent av importen av fossilgas till EU och 27 procent av oljeimporten.

Vill strypa importen

Trots Europas stora beroende av rysk energi vill andra ledare ändå se hårda krafttag mot landets export. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson framhävde på måndagen att sanktioner som slår mot Rysslands export av energi till Europa, som var otänkbara för tre veckor sedan, ”nu mera ligger väldigt mycket på borden”.

Vi är alla på samma resa

– Vi måste överväga hur vi alla kan komma bort från ett beroende av ryska kolväten, rysk olja och rysk gas. Vi är alla på samma resa. Vissa länder kommer finna det snabbare och enklare än andra, sade Boris Johnsson under en presskonferens på måndagen.

USA undersöker alternativ

I söndags framhävde USA:s utrikesminister Antony Blinken att USA, tillsammans med sina allierade i Europa, arbetar för att undersöka om det finns en möjlighet att förbjuda rysk oljeimport, rapporterar CNN.

USA skulle inte påverkas nämnvärt av ett importförbud av rysk olja. Ryssland står för mindre än två procent av landets totala oljeimport.

Tyskland och Ungerns behov av rysk energi

41 procent av den totala importen av fossilgas till EU kommer från Ryssland. Ungern beräknas vara det land i EU som är mest beroende av en import från Ryssland. 25 procent av landets energiförsörjning kommer från rysk fossilgas, enligt statistik från Eurostats.

14 procent av Tysklands totala energiförsörjning kommer från import av rysk fossilgas.  

Foto: C. Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen