UPPGIFTER: Putin planerar ny attack mot kärnkraftverk

2022 03 07

I nuläget kontrollerar ryska trupper två kärnkraftverk i Ukraina. Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja och det nedlagda kärnkraftverket Tjernobyl.

Nu rapporteras det om att Ryssland siktar på att attackera ett tredje kärnkraftverk i Ukraina.

Presidenten bekräftar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnade under söndagen i ett samtal med flera amerikanska tjänstemän att ryska trupper närmar sig ytterligare en kärnkraftsanläggning i landets södra delar, rapporterar AP. Det ska enligt rapporter handla om kärnkraftverket Juzjnoukrainsk, som är landets näst största kärnanläggning efter Zaporizjzja.

Kärnkraftverket ligget tolv mil från staden Mykolajiv, där intensiva strider pågår efter en rysk offensiv under natten mot måndag.

USA:s ambassadör har varnat

Zelenskys varning kommer kort efter att USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield i fredags, vid ett möte med FN:s säkerhetsråd, varnat för att ryska soldater endast befann sig cirka 30 kilometer från kärnkraftsanläggningen.

Oroande utveckling

Rysslands offensiv mot kärnkraftsanläggningar oroar omvärlden. Attacken mot Zaporizjzja orsakade en brand i en anläggning nära reaktorerna. Räddningstjänsten kunde till slut släcka branden innan den utvecklade sig. Inga förhöjda nivåer av strålning uppmättes, rapporterade internationella atomenergimyndigheten, IAEA.

Men branden kunde ha fått värre följder.  

Hot mot världen

– Attacken mot Zaporizjzja representerar ett allvarligt hot mot världen, sade Linda Thomas-Greenfield inför FN:s säkerhetsråd och tillade:

– Med guds nåd avvärjdes med nöd och näppe en kärnkraftskatastrof.

Ambassadören framhävde att den ryska militärens attack utgjorde ett säkerhetshot för befolkningen i Ukraina, men även för människor boendes i Ryssland och övriga Europa, som kunde ha påverkats om strålningsnivåerna ökat.  

Putin fortsätter

Trots den stora säkerhetsrisken fortsätter Rysslands diktator att beordrar sina trupper att avancera mot kärnkraftsanläggningar. En förklaring till detta är att han vill slå ut Ukrainas energiförsörjning.

Det hävdar professorn i internationella relationer vid Stockholms universitet Thomas Jonter, som forskar på kärnvapen och energisäkerhet.

Ett enormt maktmedel

– Syftet är att ta kontroll över energiförsörjningen. Det är ett enormt maktmedel i ett krig, speciellt i ett kärnkraftsberoende land som Ukraina. Att styra utflödet av energi har stor strategisk betydelse som gör att man kan utöva press på flera plan. Om inte hushållen har ström, om fabrikerna inte får elektricitet och så vidare så försvårar det för krigsindustrin, säger Thomas Jonter till Expressen.

Kärnkraftverk står idag för ungefär hälften av Ukrainas elproduktion.

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen

PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen