SD:s vallöfte till hushållen – omstridd skatt ska sänkas

2026 03 03

Sverigedemokraterna går fram med besked om en önskad skattesänkning.

De senaste månaderna har många svenska hushåll fått rejäla elräkningar.

Detta trots att elskatten sänktes vid årsskiftet.

– Från den 1 januari 2026 sänks skatten på el från 43,9 öre per kilowattimme till 36,0 öre per kilowattimme, uppger Skatteverket.

Vill sänka mer

Regeringen satsade sex miljarder kronor för att finansiera skattesänkningen.

Nu går SD:s Jimmie Åkesson och Tobias Andersson ut med beskedet att partiet vill se ytterligare sänkningar av den omdebatterade skatten.

– Produktionskostnaderna är låga, varför en allt större del av det totala priset för konsument utgörs av skatt och moms. Men Sverigedemokraterna menar att den andel av elkostnaderna som utgör statliga intäkter över tid behöver minska, uppger partiledaren i en debattartikel i Di.

Miniminivå

Elpriserna kommer bli lägre i takt med att våren drar fram över landet.

Men Åkesson vill att Sverige nu ska ta krafttag för att arbeta sig allt närmare den miniminivån för elskatt som finns inom EU.

– Vi vill därför stoppa framtida indexhöjningar av elskatten och i stället påbörja en successiv nedtrappning med EU:s miniminivå som ambition, framhåller han.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Ökat dramatiskt

Elskatten i Sverige har ökat kraftigt över tid.

I jämförelse med 1990 är ökningen hela 600 procent, enligt beräkningar från Företagarna.

– Man blir irriterad för hela idén med indexeringen är att den ska följa KPI, men i stället har den ökat med 600 procent och det visar att det inte alls fungerar som det var tänkt, säger Företagarnas expert André Nilsson till Tidningen Näringslivet.

”Man ska komma ihåg”

Trots regeringens satsning på sänkt elskatt så motsvarar nuvarande nivå samma som för fyra år sedan.

– Det är klart att det är positivt men man ska komma ihåg att den här regeringen gick till val på lägre elskatt och det var ett väldigt högt tonläge i debatten då. Men nu när vi gör bokslut över den här mandatperioden så kan vi konstatera att elskatten är tillbaka på samma nivå som den var 2022, säger André Nilsson, till tidningen.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen