03feb26

Kanada har skickat upp stridsflygplan

2026 03 05

USA och Kanada har tvingats skicka upp stridsflygplan.

Uppgifterna kommer på torsdagsförmiddagen.

Samtidigt som amerikanska stridsflygplan genomför attacker mot Iran har USA och Kanada tvingats skicka upp stridsflygplan i den egna hemisfären.

Detta med anledning av att ryska militärplan har flugit i identifieringszonen för Kanada och Alaska, rapporterar Pravda.

Skickade upp stridsflyg

En luftförsvarsidentifieringszon är ett angivet område i internationellt luftrum där alla luftfartyg måste kunna identifieras enkelt av nationella säkerhetsskäl.

Två ryska militärplan av typen TU-142 flög i zonerna för Alaska och Kanada – vilket ledde till att stridsflygplan skickades upp.

Många plan uppskickade

Så här lyder ett meddelande från Norad – nordamerikanska luft- och rymdförsvarskommandot.

– Norad skickade upp två F-35-jaktplan och två F-22-jaktplan från det amerikanska flygvapnet, fyra KC-135-tankflygplan, ett E-3 AWACS, två kanadensiska CF-18-jaktplan samt ett CC-150-tankflygplan för att positivt identifiera, övervaka och avvisa de ryska flygplanen i de amerikanska och kanadensiska luftförsvarsidentifieringszonerna.

De ryska planen ska därefter ha flugit därifrån.

Läs mer: Chockbesked för Trump – serverat av Fox News

Utesluter inte

Samtidigt fortsätter de amerikanska och israeliska attackerna mot Iran – och de iranska attackerna mot Israel och amerikanska baser i regionen.

Kanadas premiärminister Mark Carney utesluter inte att landet kan komma att delta i kriget, rapporterar The Straits Times.

“Kan aldrig utesluta”

Så här säger Carney om saken:

– Man kan aldrig kategoriskt utesluta deltagande. Vi kommer att stå vid våra allierades sida. Vi kommer alltid att försvara kanadensare, menar han.

I nuläget är det endast USA och Israel som attackerar Iran.

Läs mer: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Arkivfoto: A. Alvarez

Text: Redaktionen


1dec2025

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen