Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Regeringen vill införa en ny avgift för områdessamverkan.

Det kan bli en extra kostnad för hushåll och fastighetsägare, och förslaget har mött kritik från flera håll.

Avgift för områdessamverkan

Regeringen föreslår en ny avgift för områdessamverkan.

Det betyder att de som äger bostäder eller fastigheter i ett område där det finns samarbete för trygghet och brottsförebyggande insatser kan behöva betala för det.

Den som driver samarbetet, till exempel en grupp fastighetsägare, kan ta ut avgiften från alla som får nytta av arbetet – om kommunen bedömer att ingen annan redan tar hand om behovet.

– Med den här lagen säkerställer vi att alla fastighetsägare som drar nytta av områdessamverkan också är med och tar ansvar. Det är ett viktigt steg för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet och återupprätta tryggheten i hela landet, säger Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Chockbesked för Trump – serverat av Fox News

Får skarp kritik

Förslaget har fått skarp kritik från flera remissinstanser och branschorganisationer.

Fastighetsägarna varnar att en obligatorisk avgift riskerar att bli kontraproduktivt för att skapa tryggare områden, eftersom den kan dämpa det lokala engagemanget som redan finns i frivilliga samverkansformer, snarare än att stärka det.

– Platssamverkan fungerar därför att den bygger på frivilligt engagemang mellan fastighetsägare, kommun, polis, företag och andra lokala aktörer. När samverkan i stället reduceras till en avgift riskerar engagemanget för platsen att försvinna, säger Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna.

”En ny skatt”

Remissinstanser som Fastighetsägarna och andra branschaktörer har pekat på att en tvångsavgift kan leda till att fastighetsägare mot sin vilja tvingas betala för åtgärder de inte vill delta i.

Detta, menar de i praktiken kan kännas som just en ny skatt snarare än en avgift.

– Problemet är att man minskar intresset hos engagerade medborgare och samhällsaktörer att frivilligt gå samman för att åstadkomma förbättringar i området. Det leder inte till tryggare och attraktivare områden utan blir i praktiken en extra skatt på lokalt fastighetsföretagande, säger Anna Thureson.

Propositionen är överlämnad till riksdagen för beslut och om den godkänns kan lagen träda i kraft den 1 augusti.

LÄS MER: ”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara

Foto: Andre Taissin

Text: Redaktionen