Den förre statsministern Göran Persson (S) och hans regering har anklagats för att ha stulit 258 miljarder ur AP-fonderna.

Men nu försvaras Persson av en pensionsexpert.

”Inte populärt om 20 år”

Ett vanligt påstående är att Göran Persson ”stal” 258 miljarder ur pensionssystemet för att fylla på statskassan.

Många anklagar Persson för att ha blåst svenskarna på många miljarder i pension.

Persson ska också ha gjort ett märkbart uttalande i samband med att han gjorde om pensionssystemet.

– Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år, när de som går i pension ser vad vi gjort, ska Persson ha sagt 2005, enligt Aftonbladet.

Men pensionsexperten Agneta Claesson menar att det är en myt att Perssons regering stal 258 miljarder ur pensionssystemet.

Pengar flyttades över

Det handlar istället om att kostnader flyttades från pensionssystemet till statens budget, och pengarna flyttades därför över som kompensation.

– I det gamla pensionssystemet som gällde innan 1999 ingick även bland annat det som kallades för förtidspension. När det nya systemet sjösattes och staten tog över ansvaret för förtidspensionerna beslutade riksdagen att sammanlagt 258 miljarder kronor skulle överföras från AP-fonderna till statsbudgeten, säger Agneta Claesson till GP.

– Det var bland annat för att bekosta sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension, tillägger hon.

Även tidningen PRO Pensionären menar att ”stölden” är en myt.

– Då och då hör jag om dessa 258 miljarder kronor som pensionärerna ska ha bestulits på. Men det har inte skett någon stöld och inte heller någon mörkläggning, skriver tidningen som svar på en fråga om varför PRO inte protesterar.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Pensionsreform i Sverige

Bakgrunden är 1990-talets pensionsreform i Sverige, då pensionssystemet gjordes fristående från statskassan och fick en egen ekonomi, enligt tidningen.

Då skedde en ”bodelning” mellan statskassan och pensionssystemet, och ansvarsområden delades upp.

– Pensionssystemet skulle stå för inkomstpensionen och statskassan skulle bekosta garantipension, förtidspension (formellt sjuk- och aktivitetsersättning) och efterlevandepension. När statskassan övertog ansvaret för detta följde det också med ett engångsbelopp från pensionssystemet – 258 miljarder kronor – för att kompensera för det utökade ansvaret, förklarar tidningen.

Åtgärderna har fått hård kritik, men det går i alla fall inte att beskriva överföringen av de 258 miljarderna som en ”stöld”, enligt experterna.

Kritiken: Sänkte avsättningen

Alla är dock inte eniga om Perssons oskuld. Kritik har riktats mot att Persson-regeringen sänkte avsättningen till det allmänna pensionssystemet, vilket minskade de medel som AP-fonderna fick förvalta.

Den marknadsliberala tankesmedjan Timbro är en av flera aktörer som framfört denna kritik.

– Ingen av de socialdemokratiska partiföreningar, stämmodelegater eller ministrar som drev frågan om en skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften nämnde någonting om att detta skulle innebära en orättvisa gentemot pensionärerna eller en sänkning av pensionsavsättningen, skriver Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi, i en analys på Timbros hemsida.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Foto: Josefine Ejemalm Talarforum

Text: Redaktionen

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen