I takt med att konjunkturen blygsamt vänder uppåt har antalet konkurser i Sverige minskat.

Men oron i Mellanöstern ställer till det rejält – i synnerhet för åkeribranschen.

Uppgången i drivmedelspriserna kan komma att orsaka stora problem – och nu kommer varningar från åkeribranschen som förutspår en rad konkurser framöver.

Kraftigt branschlarm

Oljepriset har stigit kraftigt i samband med attackerna i Mellanöstern.

Runt om i världen börjar bilister uppmärksamma högre priser vid pump.

I synnerhet stiger dieselpriserna – någonting som slår hårt mot åkeribranschen där merparten av lastbilarna tankas med diesel.

– Många har kämpat trots att dieseln har varit billig, för att det har varit lågkonjunktur. Då blir det här den utlösande faktorn. Jag tror att det kommer att bli konkurser, säger Ulric Långberg vid branschorganisationen Sveriges åkeriföretag, till Dagens industri.

“Blir tufft”

Långberg fortsätter.

– I det korta perspektivet blir det tufft för åkerierna som kan få svårt att betala bränsleräkningen innan de har hunnit kompensera sig mot de som köper transporter, säger han.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Var katastrof”

Det finns i nuläget inga tecken på att attackerna i Mellanöstern skulle upphöra inom kort – och situationen i det viktiga Hormuzsundet är spänd.

Fredrik Öjdemark, vd på Närkefrakt, reflekterar kring hur läget var för fyra år sedan.

– Det är bara att jämföra med Ukraina, de första veckorna var katastrof innan vi hann justera vår prisbild mot kunderna som i sin tur höjde sin priser, säger han till SVT.

Tufft slag

Kriget i Mellanöstern kommer som ett tufft slag för alla branscher som precis börjat återhämta sig från lågkonjunktur och effekterna av kriget i Ukraina.

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 12 procent under februari månad jämfört med samma period föregående år.

Men beroende på hur länge kriget fortsätter kan den siffran komma att vända åt fel håll igen.

Läs mer: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Den senaste tiden har flera bedrägerivarningar utfärdats.

Nu går polisen ut med ett meddelande där de varnar för bedragare som påstår sig ringa från myndigheten.

– Bedragarna ringer i polisens namn och använder polisens logotyp som profilbild när de kontaktar personer via en välkänd meddelandeapplikation, förklarar polisen.

Anmälningar ramlar in

Myndigheten har nu tagit emot återkommande anmälningar om bedrägeriförsök via telefon.

Och därför går nu polisen ut med en uppmaning till allmänheten.

– Polisen ringer aldrig upp via appar och begär aldrig legitimering med Bank-ID, uppmanar polisen.

– Får du ett sådant samtal ska du genast lägga på luren!

Snart vanligaste brottet

Brott mot enskilda personer generellt har minskat under de senaste 20 åren.

Men när det kommer till bedrägerier, som är på väg att bli det vanligaste brottet i landet, är utvecklingen den motsatta, enligt en ny rapport från Brå.

Under 2024 utsattes hela 6,6 procent av Sveriges befolkning för bedrägeri i någon form.

Extra utsatta är äldre personer.

Våg av bedrägerier

För ett par veckor sedan varnade polisen för en bedrägerivåg i Stockholm.

– Totalt rör det sig om cirka 25 brott som riktats mot målsägare som i huvudsak är i 80- till 90-årsåldern. Detta är ovanligt många, uppgav polisen i samband med varningen.

Den gången handlade det både om telefonbedrägerier, men också fysiska besök i hemmet, enligt myndigheten.

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Spara numret

Om någon blivit utsatt för ett bedrägeriförsök är det viktigt att anmäla det till polisen genom att ringa 114 14 eller genom att gå in på myndighetens hemsida.

Och för att underlätta att gå vidare efter en anmälan uppmanas drabbade att lämna så många uppgifter som möjligt vid kontakten med myndigheten.

– Om du misstänker att du blivit lurad, spara telefonnumret du blev uppringd från och eventuellt namn på bedragaren. Dessa uppgifter kan du bifoga när du anmäler ett bedrägeri, uppger polisen.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Text: Redaktionen