Glädjande nyheter från Ukraina – Så många har evakuerats

2022 03 12

Tusentals invånare från den nordöstra staden Sumy i Ukraina har evakuerats.

Evakueringen började på tisdagsmorgonen efter att Ryssland gått med på att pausa eldgivningen och humanitära korridorer kunde öppnas.

5 000 har evakuerats

Bussar fyllda med kvinnor, barn och äldre åkte iväg söderut mot staden Poltava. Bort från frontlinjerna och ryska bombningar.

– Omkring 5 000 personer och mer än 1 000 privata fordon ”är redan i säkerhet”, säger presidenten Volodymyr Zelenskys stabschef Kyrylo Tymosjenko, enligt BBC.

Första lyckade evakueringen

Det är den första lyckade massevakueringen under kriget, trots att Ryssland flera gånger har tillkännagivit eldupphör för att öppna humanitära korridorer.

Ett liknande försök misslyckades i staden Chernihiv, då rysk militär fortsatte att beskjuta utfartsvägen från staden, enligt Ukraina.

Ska hållas öppen

Sumys guvernör uppger att den humanitära korridoren ska hållas öppen och att arbetet med att evakuera människor från staden ska fortsätta under onsdagen, rapporterar BBC.

Samtidigt öppnar Moskva för ett nytt eldupphör.

Civila kan evakueras idag

Ryska myndigheter uppger att från klockan 8 på onsdagen (svensk tid) ska ett eldupphör göra det möjligt att upprätta humanitära korridorer för civila som vill lämna Kyiv, Charkiv, Tjernihiv, Sumy och Mariupol, rapporterar Reuters.

Det är dock oklart om vägen ut ur städerna leder till Belarus och Ryssland. Ett förslag som Ukraina har förkastat och kritiserat hårt.

– Det är svårt att lita på den som ockuperar, skriver ukrainsk militär på Telegram, enligt CNN.

Nya flyglarm

Samtidigt som uppgifterna om nya evakueringsförsök tillkännages kommer rapporter om att flyglarm ljudit över den ukrainska huvudstaden Kyiv under onsdagsmorgonen. Invånarna har uppmanats att bege sig till skyddsrum för att undvika nya raketangrepp, rapporterar AP.

Två miljoner har flytt

FN uppskattar att mer än två miljoner människor har flytt från Ukraina sedan ryska soldater korsade gränsen den 24 februari.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen