Ryska arbetare på knäna – vädjar till Putin

2026 03 22

Ryska arbetare står inför en akut kris.

Trots statens löften om löneökningar för flera yrken har både läkare och gruvarbetare i Ryssland fått sina löner sänkta eller helt uteblivna.

Detta har väckt stark kritik mot regeringen och ett missnöje bland ryska arbetare, rapporterar RBC Ukraine.

Löfte om löneökningar

Ryska myndigheter uppger att de har avsatt 9,6 miljarder rubler för löneökningar under 2026.

Trots detta rapporterar vårdpersonal i stor utsträckning om lönesänkningar, i genomsnitt med 25-30 procent.

– Den främsta orsaken är minskningen eller det fullständiga borttagandet av incitamentsersättningar, enligt den utländska underrättelsetjänsten i landet.

Det innebär att många läkare har förlorat minst 10 000 rubler per månad, medan andras årslön har minskat med ungefär 40 000 rubler.

Regionala myndigheter hävdar dock att lönerna ökar, något som arbetare och fackliga grupper motsäger.

LÄS MER: Ryska fronten krackelerar – Ukraina slår till

Massiva uppsägningar

Problemen är inte begränsade till sjukvården.

I Kemerovo‑regionen har många gruvarbetare drabbats hårt.

– I regionen har minst 19 kolföretag stoppat sin verksamhet, över 6 000 gruvarbetare har förlorat sina jobb och den regionala budgeten har förlorat 36 miljarder rubel i skatteintäkter för 2025, uppger tidningen.

En domstol beordrade det ryska företaget Severnyi Kuzbass att betala 8,2 miljoner rubler i restlöner, men den totala skulden till arbetare uppges vara 145 miljoner rubler.

I Jakutien väcks även åtal mot AnthraciteInvestProject för att det inte betalat ut över 196 miljoner rubler till sina anställda.

Växande missnöje

Situationen har lett till en våg av klagomål, protester och massiva uppsägningar, särskilt i sektorer där löner traditionellt varit stabila.

Arbetare uttrycker frustration över att myndigheternas löften om ökade inkomster inte motsvarar verkligheten.

Fackliga grupper rapporterar att de federala budgetarna i Ryssland befinner sig i ett kritiskt läge, vilket också påverkar lönerna och menar att det helt enkelt inte finns tillräckligt med pengar för att betala dem.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen