Apotek går ut med varning om Alvedon

2026 03 27

Svenskarna äter för mycket värktabletter.

Det konstaterar Apotek Hjärtat efter att ha låtit Verian undersöka saken.

Varje vecka tar var femte kvinna receptfria värktabletter, som exempelvis Alvedon, Panodil eller Ipren. Hälften av dem tar smärtstillande flera gånger i veckan.

Apotekare varnar nu för att effekten kan bli den motsatta – det vill säga att tabletterna orsakar huvudvärk, rapporterar SVT.

Apoteket varnar

Av den nya undersökningen framgår att många svenskar äter receptfria värktabletter mot smärta varje vecka.

Kvinnor gör det oftare än män, och var fjärde person mellan 18 och 29 år tar tabletter för att förebygga huvudvärk.

Många tar tabletterna för lättvindigt, säger chefsapotekare Annika Svedberg.

– Det verkar som om man känner att receptfria läkemedel inte är så farliga men det är ju trots allt läkemedel med biverkningar, säger hon.

Finns bieffekter

Svedberg säger vidare att den som tar flera värktabletter i veckan, eller mer än femton i månaden, riskerar huvudvärk från själva tabletten.

Hon varnar även de unga som tar tabletter i syfte att förebygga bakfylla.

– Det är också ett felaktigt sätt att använda läkemedlen, särskilt om du väljer att ta Paracetamol som i kombination med alkohol som kan skada levern.

Svedberg avråder nu från långvarig konsumtion av receptfria värktabletter som alvedon, om man inte fått det rådet från vården.

Läs mer: Lidl expanderar – ”helt ny upplevelse”

Tar andras läkemedel

Nära var sjätte svensk har samtidigt konsumerat receptbelagda läkemedel som de själva inte fått utskrivet.

Bland unga vuxna i åldern 18–29 år ökar siffran till nästan var fjärde.

“Är oroande”

Varannan person som har tagit receptbelagda läkemedel som de själva inte fått utskrivet uppger att anledningen var att de upplevt liknande besvär.

Var femte uppgav att de inte hade tid att gå till läkaren, samtidigt som var åttonde uppgav att de som fått läkemedlet utskrivet pratade gott om det.

– Det är oroande att så många har konsumerat andras receptbelagda läkemedel, säger Apotek Hjärtats apotekare Catharina Claesson.

– Det finns flera anledningar till att läkemedel kräver en individuell läkarbedömning, så att använda något som andra har fått utskrivet kan bli farligt och ska absolut undvikas.

Läs mer: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen