Larm om ”ekonomisk tsunami”

2026 03 27

ECB-chefen och andra experter varnar för ett katastrofalt läge i ekonomin.

De ekonomiska konsekvenserna av kriget i Iran är långt mycket allvarligare än många inser, varnar bland annat ECB-chefen Christine Lagarde.

En rad experter flaggar för att krisen kan krossa hela världsekonomin.

”Bortom vad vi kan föreställa oss”

Europeiska ceentralbankens (ECB) chef Christine Lagarde menar att många kraftigt underskattar de ekonomiska konsekvenserna av kriget i Iran och stoppet i Hormuzsundet.

– Vi står inför en verklig chock … troligen bortom vad vi kan föreställa oss i nuläget, säger hon till The Economist.

Det kan dröja lång tid innan flödet av olja och gas kan återgå till det normala, menar hon. Förutom att det är stopp i Hormuzsundet har också energianläggningar skadats i kriget.

Den svenska ekonomikommentatorn Andreas Cervenka konstaterar att en lång rad experter desperat försöker få världen att förstå hur allvarligt läget är.

– Om experterna har rätt är det en kris som anländer i fullt dagsljus, som ekonomins motsvarighet till en tsunami i slow motion, skriver Cervenka i Aftonbladet.

”Värsta krisen i vår livstid”

Energiorganet IEA varnar om den värsta störningen på oljemarknaden någonsin.

Även energiinvesteraren Eric Nuttall från Kanada uttrycker sig mycket kraftfullt i sin varning.

– För att vara tydlig: detta är den värsta energikrisen i vår livstid, långt bortom vad någon med sunt förnuft hade kunnat föreställa sig, utan något slut i sikte, skriver Nuttall, som menar att nivån av likgiltighet är ”häpnadsväckande”.

Sverige är inte lika beroende av olja och gas som många andra länder, och är därför bättre rustade för krisen, enligt tidningen.

Men även vi riskerar att påverkas starkt.

LÄS OCKSÅ: Storhandla inte - ovanlig uppmaning till svenska folket

Börser faller

På fredagen faller Europabörserna igen, rapporterar EFN.

Det europeiska indexet Stoxx 600 har sjunkit med 9,4 procent under mars månad.

Det är den största nedgången på en månad sedan Covid-19-pandemin.

Raset innebär dessutom slutet på en åtta månader lång period av uppgång, enligt kanalen.

För svensk del har en stor ekonomisk återhämtning förväntats under 2026, men krisen som har utlösts av Irankriget riskerar att bromsa in återhämtningen rejält.

LÄS OCKSÅ: Lidl expanderar - "helt ny upplevelse"

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen