Svensk forskare: ”Vi kan alla vara döda om fem år”

2026 05 05

Om fem år kan vi alla vara döda.

Det uppger AI-forskaren Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers i Göteborg.

I en intervju med Kvartal varnar Häggström för en AI-apokalyps. Forskaren menar att den pågående utvecklingen av så kallad ”superintelligent AI” är livsfarlig.

I ett värsta scenario kan mänskligheten vara utplånad inom fem år, menar han.

Häggström framhåller att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga, eftersom den nya tekniken i princip kan användas i vilken riktning som helst.

– Det har att göra med att AI-utvecklingen går i rasande fart. Det har rullat på i ungefär samma rasande takt, så till den grad att vi inom några år kan nå den punkt där vi själva inte är den mest kapabla arten på den här planeten, säger han till Kvartal.

Forskaren tillägger att i ett sådant scenario hänger allt på vad den mest kapabla arten – det vill säga AI – vill åstadkomma i världen.

”Inom några år”

Häggström definierar superintelligent AI som artificiell intelligens som är kognitivt överlägset människan.

Flera techjättar i USA håller på att utveckla tekniken.

– Det kan komma inom några få år. Anthropics vd Dario Amodei talar om att skapa en AI som är så kapabel att det motsvarar en nation av genier i ett datacenter, säger Häggström.

Forskaren menar att det därför är bråttom att utveckla en stark AI alignment – det vill säga teknik som säkerställer att artificiell intelligens agerar i linje med mänskliga värderingar, intentioner och mål.

Samtidigt befarar han att tidsspannet för att lyckas är alltför snäv.  

Över 10 procents risk

Enligt forskaren finns det en tvåsiffrig risk – det vill säga 10 procent eller högre – att mänskligheten utplånas av superintelligent AI.

Hur det kommer att gå till kan han inte svara på, eftersom den inte går att förutse hur den superintelligenta AI-tekniken kommer att agera.

Häggström nämner trots det tre potentiella scenarier, som bygger på att AI manipulerar människor att utföra dess uppdrag i den fysiska världen.

Enligt forskaren kan det handla om människor som arbetar på börsen, i viruslaboratorier eller har ansvar för kärnvapen. Dessa skulle kunna hjälpa AI i dess strävan att kontrollera världen. 

LÄS OCKSÅ: Ryska styrkor flyttas

Forskarvärlden är splittrad

Det finns flera andra AI-forskare som stödjer Olle Häggströms analys.

Samtidigt delar den snabba AI-utvecklingen forskarvärlden. Många experter tonar ner riskerna med den nya tekniken.

En av dem är Moa Johansson, docent i datavetenskap och AI vid Chalmers.

– Forskningen om “existentiella AI-risker” befinner sig däremot på ett spekulativt stadium: här finns inga etablerade, testbara mekanismer som kan jämföras med klimatvetenskapens grundläggande fysik, och prognoserna som görs bygger främst på ogrundade antaganden och osäkra extrapoleringar, skriver Johansson och fyra andra forskare vid Chalmers på Aftonbladet debatt.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Skatt kan sänkas – gynnar 4 miljoner svenskar 

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen