NY MÄTNING: Nato-opinionen i Finland kan påverka Sverige

2022 03 14

Endast 16 procent av finländarna är emot ett Natomedlemskap. Över 60 procent säger numera ja till Nato.

Det visar finländska tidningens Yles senaste opinionsmätning, som indikerar att finska folket har svängt rejält angående ett finskt medlemskap i Nato.  Ja-sidan har stigit till hela 62 procent och 51 procent av de socialdemokratiska väljarna vill gå med i militäralliansen.

Snabb förändring

Finländarnas inställning till Nato har förändrats drastiskt. För drygt fem år sedan, i februari 2017, svarade endast 19 procent att de vill att Finland går med Nato. Skiftet i opinionen kan huvudsakligen knytas till att grannen Ryssland och dess aggressiva diktator Vladimir Putin har invaderat Ukraina, men även riktat direkta hot mot både Finland och Sverige. 

Kan påverka Sverige  

I Sverige har det tidigare rapporterats om att flera tunga namn inom Socialdemokraterna börjat svänga i Natofrågan. Det tidigare så tvärsäkra ”nej tack” började luta åt ett ”ja”.

Statsminister Magdalena Andersson (S) tonade dock ner förväntningarna när hon under en pressträff poängterade att en svensk ansökan till Nato kan ”destabilisera läget i Europa”.

Finland instämde

Kort efter Anderssons uttalande konstaterade Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen att Sveriges östra granne inte heller närmar sig ett medlemskap.

– Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap, sade han efter ett möte med amerikanske kollegan Lloyd Austin i Washington.

Socialdemokraterna i Finland svänger

Men det dröjde inte länge innan ”Natolågan” återigen tändes i Finland. Anti Rinne, tidigare socialdemokratisk statsminister, öppnade något oväntat för en socialdemokratisk tvärvändning.

–  Jag kände att jag behövde säga något i det här läget. Andra partier har anklagat oss för att vara emot Nato. Men Socialdemokraterna har aldrig tagit ställning till ja eller nej. Om vår säkerhetspolitiska situation kräver det så måste vi vara öppna för ett Natomedlemskap, säger han till Hufvudstadsbladet.

Helt öppen i frågan

I dagarna inleds en process i Finland där samtliga partier i riksdagen ska diskutera frågan. Hos svenska Socialdemokraternas systerparti SDP är tongångarna annorlunda inför diskussionerna.

– Tidigare har jag på ett tydligt sätt stått bakom att Finland har varit försiktiga i att ge sig in i militära allianser. Vi har som land inte haft någon vilja att vara frontlinjen i en konflikt mellan stora stater. I dag är jag helt öppen i frågan, på ett sätt som vi alla nu är medan kriget pågår, säger Kimmo Kiljunen, riksdagsledamot för SDP, till SvD.

Vill göra det tillsammans med Sverige

Kimmo Kiljunen framhäver även att en ansökan till Nato bör göras tillsammans med Sverige.

– Jag tror att om det ska ske en förändring framöver, så önskar jag att det sker tillsammans. Det är min personliga åsikt, men det finns många i partiet som tycker samma sak, säger han till SvD.

Det återstår att se om den finska opinionen och utgången av Natosamtalen i Finland kan påverka Sverige. En tydlig bild är hur som helst att länderna vill och strävar efter att ta ett gemensamt beslut i frågan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen