I DAG: Tydligt steg närmare Natomedlemskap för Sverige

2022 03 14

I dag kom ett besked som innebär att Sverige tar ett klart steg närmare anslutning till världens mäktigaste försvarsallians – Nato.

ANALYS: Men det var inte Sveriges statsminister som tog steget, inte Sveriges regering och inte heller Sveriges riksdag.

Vårt kära grannfolk

Nej det var inte ens svenska folket som tog det viktiga steget. I stället var det vårt kära grannfolk i öster.

Finlands väljare levererade ett kraftigt besked i form av en ny opinionsmätning som läses noga både på bredden och tvären av alla finska partiledare och toppolitiker.

Stor majoritet

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning svarar en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 % säger JA

16 % säger NEJ

Från SD till S

Sveriges partier – hela vägen från Sverigedemokraterna och Moderaterna till Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige samordnar sig med Finland.

Och dagens besked innebär en klart ökad sannolikhet för att ännu fler finska partiledare vill inleda Finlands process att gå med i Nato.

Även kvinnorna

Mätningen visar att även kvinnorna i Finland vill gå med i Nato. Tidigare har de kvinnliga väljarna varit mer tveksamma i Finland men nu är de kvinnliga ja-sägarna i stor ledning över nej-sägarna.

71 % av männen säger JA

14 % av männen säger NEJ

53 % av kvinnorna säger JA

18 % av kvinnorna säger NEJ

8 av 9 partier säger ja

Och när det gäller partierna så är det nu bara Vänsterförbundets väljare där det inte råder en majoritet för Natomedlemskap

86 % Nya partiet Rörelse nu, liberala

82 % Samlingspartiet, liberalkonservativa

77 % Svenska Folkpartiet, liberala

67 % De Gröna

67 % Centerpartiet

65 % Sannfinländarna

60 % Kristdemokraterna

51 % Socialdemokraterna

39 % Vänsterförbundet

Ryssen två gånger

Finland vet en hel del om hur det är att ha den ryska diktaturen runt hörnet. De har haft det i urminnes tider. Och om Sverige tänker efter så vet vi en del om den saken också.

Båda de två senaste gångerna när Sverige tagit det dramatiska steget att stödja ett land i krig med vapen så var motståndaren ryssen.

2022 När ryssarna anföll Ukraina

1939 När ryssarna anföll Finland

Finlands Sak är Vår

Att det finska folket nu så tydligt och kraftfullt säger ja till Nato ökar pressen på Finlands regering, statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö att agera i frågan genom att säga ja till Natomedlemskap.

Och eftersom Sveriges partier så tydligt deklarerat att Finlands Sak är Vår – även i Natofrågan – så ökar det i sin tur sannolikheten betydligt för att även Sverige går med i Nato.

Foto: Foto Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram.

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram:

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen