Bortglömd skatt kan avskaffas – ökat med 100 procent

2026 05 20

Det handlar om den så kallade elektronikskatten, som även kallas kemikalieskatten.

Enligt branschorganisationen Applia har skatten fördubblats sedan 2017.

Under 2026 har trenden fortsatt, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

Organisationen hänvisar till att skatten höjdes med ytterligare 0,7 procent från och med den 1 januari 2026.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, framhåller ElektronikBranschen i ett uttalande.

Kan avskaffas

Nu kan den kritiserad skatten avskaffas.

Regeringen och Sverigedemokraterna är för ett avskaffande, enligt en granskning från Applia och ElektronikBranschen.

Den rödgröna sidan vill inte avskaffa skatten, men vill reformera den i grunden så att den ger en tydligare miljöeffekt och blir mer kostnadseffektivt för både konsumenter och företag.

Pernilla Enebrink, vd för Elektronikbranschen, välkomnar beskedet. Hon menar att skatten kostar svenska hushåll 2,5 miljarder per år, samtidigt som den inte leder till en minskning av antalet farliga kemikalier i elektronik.

– Det är nog Sveriges hemligaste skatt som ändå träffar hushållen så kraftigt, säger hon till Tidningen Näringslivet.

Bakgrund

Den 1 juli 2023 ändrade regeringen riktlinjerna för elektronikskatten. För att kunna göra avdrag på skatten måste produkten inte innehålla någon brom-, klor- eller fosforförening.

Men eftersom utbyte av grundämnena inte är möjligt innebär skattens nya utformning att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet.

– Exempelvis belastas en tvättmaskin med nästan 700 kronor i extra kostnad på grund av skatten, vilket gör den inflationsdrivande och fördyrande för hushållen, skriver Applia

LÄS MER: Förbjudet på studenten – familjer kan få böta 4 000 kronor

Fakta elektronikskatten (kemikalieskatten)

- Skatten beräknas på varornas vikt utan emballage och är 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten begränsas till maximalt  552,27 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt.

- Det finns möjlighet att göra avdrag på skatten om vissa delar av varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening. Avdraget är 50 procent alternativt 95 procent av skattebeloppet beroende på bland annat vilken förening som varan inte innehåller.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Helt ny funktion i Volvo-bilar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för hushållen – beskedet ingen vill ha

2026 06 10

Nu ger svenska storföretag besked om nya prishöjningar.

Enligt en kartläggning från Riksbanken planerar samtliga företag att höja sina försäljningspriser det kommande året.

Prishöjningarna kommer att ske, oavsett om ett fredsavtal i Mellanöstern nås i närtid.

– Även om det blir fred i dag finns det kostnadsökningar som kommer behöva tas ut, framhåller Riksbanken.

Mycket kan ändras

Det är fortfarande osäkert hur stora prishöjningarna kommer att bli för svenska konsumenter.

– Än så länge pratar de om mindre prishöjningar, men det beror på hur kostnaderna och efterfrågan utvecklas, uppger Riksbanken.

Inflationen stiger

Beskedet om prisökningarna kommer efter att inflationen enligt KPIF steg från 0,8 procent till 1,5 procent i maj.

– Preliminära beräkningar visar att energi- och tjänstepriserna ökade i maj vilket bidrog till inflationstaktens uppgång, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Stor osäkerhet

Enligt Riksbankens kartläggning pressas många svenska företag av högre oljepriser till följd av energikrisen i Mellanöstern.

Än så länge är dock situationen hanterbar.

– Det beror bland annat på att företagen blivit mer motståndskraftiga mot olika typer av störningar efter lärdomarna från de senaste årens kriser. Men ju längre kriget pågår, desto större förväntas effekten bli för både företagen och ekonomin i stort. Även om kriget får en lösning i närtid väntas vissa kostnader förbli förhöjda under en period, framhåller Riksbanken.

ANDRA LÄSER: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

Högre matpriser

Krisen i Mellanöstern har bland annat lett till ökade kostnader för svenskt jordbruk.

Kostnaderna har ökat kraftigt för både drivmedel och gödsel, vilket befaras leda till högre matpriser i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen