Modiga kvinnan från TV-sända krigsprotesten återfunnen – Talar ut

2022 03 15

Den ryska kvinnan som försvann efter sin antikrigsprotest är nu funnen. Hon behandlades bryskt av de ryska myndigheterna men tackar nu omvärlden för allt stöd.

Kvinnan visade upp en skylt där det stod ”NO WAR” på bästa sändningstid.

30 000 rubel i böter

Redaktören Marina Ovsyannikova, som jobbar på den stora ryska statliga tv-kanalen Channel One, arrangerade en antikrigsprotest under en direktsänd tv-sändning igår kväll i Moskva.

Nu har domen fallit och hon  bötfälls med 30 000 rubel vilket motsvarar 2 675 kronor, rapporterar BBC.

Bröt mot protestlagar enligt Ryssland

Hon dömdes för att ha brutit mot Rysslands protestlagar när hon uppmanade andra att demonstrera mot vad Kreml kallar för en "särskild militär operation" i Ukraina.

Putinregimen har gjort det förbjudet att kalla Rysslands anfallskrig mot Ukraina för ett krig.

Talade utanför domstolen

När Ovsyannikova talade utanför domstolen lät det så här:

– Det var mitt beslut. Jag fattade det här beslutet själv eftersom jag inte gillar att Ryssland påbörjade denna invasion. Det är verkligen hemskt.

Förhördes i 14 timmar

– Jag vill tacka alla för deras stöd, vänner och kollegor. Det har varit väldigt jobbiga dagar, jag tillbringade två dagar utan sömn och jag förhördes i över 14 timmar.

Förnekades juridisk hjälp

Hon anklagar myndigheterna för att först ha nekat henne juridisk hjälp. Hennes advokater berättar i rätten att hon fick vänta flera timmar på en advokat trots att hon begärde en direkt.

– De lät mig inte komma i kontakt med närstående eller släktingar. De tillät inte någon juridisk hjälp. Jag var minst sagt i ett utsatt tillstånd, säger Ovsyannikova.

Ifrågasätts som möjlig desinformation

Samtidigt har det även rests frågetecken över om tv-protesten verkligen var på riktigt eller det kanske till och med kan ha varit en iscensatt bluff av Putinregimen.

I den ryska diktaturen kan man snart inte vara säker på någonting i statskontrollerad media. Lögnerna avlöser varandra på rullande band.

Tusentals personer gripna

Trots Putinregimens försök att kväsa alla protester mot kriget i Ryssland har ändå många ryssar gått ut på gatorna för att visa sitt missnöje.

– Ungefär 13 000 till 14 000 har arresterats, vilket inte är en liten sak i ett så förtryckande land som Ryssland, säger CIA-chefen Bill Burns i vittnesförhör i USA:s kongress. 

För iväg både barn och äldre

De ryska poliserna har på videoklipp setts föra iväg såväl barn som pensionärer och många blir även misshandlade av poliserna i samband med gripandena.

Det handlar ofta om svår misshandel och på en mängd videoklipp ses hur poliser går till våldsamma attacker mot inte minst ungdomar.

Slås blodiga

Bland annat slår poliser med sina batonger mot demonstranters huvuden och många förs iväg svårt misshandlade och blodiga samtidigt som anhöriga och vänner skriker och gråter.

Foto: Youtube

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen