22 maj 26

2 506 kronor mer i månaden – pensionärer uppmanas agera

2026 05 22

Varannan svensk är omedveten om en åtgärd som kan ge 18,5 procent högre utbetalning från tjänstepensionen.

Det handlar om det så kallade återbetalningsskyddet – som innebär att pengar från tjänstepensionen går till familjemedlemmar vid dödsfall.

Nu visar nya beräkningar från Länsförsäkringar att det kan vara klokt att ta bort återbetalningsskyddet i samband med att pensionen börjas betala ut.

– Många har hört att man ska ta bort återbetalningsskyddet för att få högre pension. Men det viktiga är när man gör det. Har man barn, bolån eller en partner som är beroende av inkomsten är skyddet mycket värdefullt. Den stora vinsten av att inte ha återbetalningsskyddet kommer först när man går i pension, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

”2 506 kronor mer i månaden”

I granskningen har Länsförsäkringar jämfört tre exempelpersoner som gjort tre olika val: en som behåller återbetalningsskyddet hela livet, en som har skyddet under arbetslivet men tar bort det vid pensioneringen och en som aldrig har haft något återbetalningsskydd.

Samtliga personer har haft en månadslön på 40 000 kronor och börjar ta ut tjänstepension från 67 års ålder.

Beräkningarna visar att det gör stor skillnad att ta bort återbetalningsskyddet i samband med att pensionen börjar betalas ut.

Den som har haft återbetalningsskydd under arbetslivet men tar bort det vid pensionen får 16 040 kronor i månaden, jämfört med 13 534 kronor i månaden för den som behåller återbetalningsskydd både under arbetslivet och som pensionär.

Det motsvarar 2 506 kronor mer i månaden, eller 18,5 procent högre utbetalningar.

– Den stora vinsten och effekten uppstår om återbetalningsskyddet tas bort precis innan pensionen. Då räknas månadsutbetalningarna upp eftersom pensionsbolaget tar hänsyn till framtida arvsvinster, vilket man missar om man behåller skyddet in i pensionen. Därför bör man alltid se över skyddet när man närmar sig pension, särskilt om familjen inte längre är beroende av pengarna, säger Westerberg.

LÄS MER: Jättevändning för stor svensk bransch

Mindre skillnad under arbetslivet 

Att ha återbetalningsskydd under arbetslivet gör mindre skillnad, så länge det tas bort när tjänstepensionen börjar betalas ut.

Den som har haft återbetalningsskydd under arbetslivet men tar bort det vid pensionen får 16 040 kronor i månaden första året, enligt Länsförsäkringar. Den som aldrig har haft skyddet får ut 16 680 kronor i månaden – det vill säga 640 kronor mer per månad.

– Det här är den viktiga poängen. För många kan det vara rimligt att behålla skyddet under arbetslivet, när familjen ofta är mer ekonomiskt sårbar och kan behöva pensionskapitalet vid dödsfall. Man går visserligen miste om vissa arvsvinster, men den stora pensionsförlusten uppstår först om man behåller skyddet även under pensionen, säger Stefan Westerberg.

Stor kunskapsbrist 

Trots att återbetalningsskyddet gör stor skillnad ekonomiskt saknar många svenskar kunskap om skyddet och hur det påverkar pensionen.

Undersökningen från Länsförsäkringar visar:

- att 52 procent uppger att de har dålig koll på vad återbetalningsskydd innebär och hur det påverkar pensionen,

- att 58 procent inte vet eller är osäkra på om de har återbetalningsskydd i sin tjänstepension

- och att 48 procent inte vet om återbetalningsskydd påverkar storleken på pensionen.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


22 maj 2026

“Han kan knappt gå” – Putinvideo sprids som en löpeld

2026 05 22

Rysslands diktator Vladimir Putin avslutade i veckan sitt statsbesök i Peking.

Den ryska ledaren träffade sin motsvarighet Xi Jinping, ett möte som påstods fastställa Rysslands och Kinas “omfattande partnerskap”, som Putin själv uttryckte det.

Under mötet diskuterades bland annat projektet om att få till ett avtal om gasledningen Power of Siberia 2.

Men i efterdyningarna av besöket är det andra rubriker som stjäl uppmärksamheten.

Folk har nämligen fastnat för Putins egendomliga gångstil, vilket uppmärksammas i flera medier.

– Vladimir Putin hånas för att “knappt” kunna gå när han träffade Kinas president Xi Jinping, skriver exempelvis brittiska Mirror.

Obekväma skor

Den 168 centimeter långa diktatorn tros ha tagit på sig särskilda platåskor, sannolikt för att matcha längden hos sin kinesiska motsvarighet som bedöms vara runt 180 centimeter lång.

– Den ryske ledarens högra ben kändes stelt eller smärtsamt när han stegade i sina platåskor ut på röda mattan för att möta den kinesiske presidenten, framhäver Mirror.

Kritiker snappade upp de bisarra scenerna blixtsnabbt.

– Orchen kan knappt gå, uttryckte en ukrainsk kanal när Putin stegade fram på Himmelska fridens torg.

– Han hasar sig framåt med tafatt böjd gång när han hälsar på Xi.

LÄS OCKSÅ: Rysk attackdrönare nedskjuten i Afrika

Kan bli sju centimeter längre

Enligt den brittiska tidningen har Putin vid upprepade tillfällen fångats på bild då han bär skor med märkbart tjockare klack än normalt.

Tilltaget bedöms öka diktatorns längd med upp till hela 7,5 centimeter och skulle kunna vara anledningen till att han till synes har svårt att röra sig smärtfritt.

– Använder han ett exoskelett? frågar sig en kritisk kommentator, enligt Mirror.

Kreml har inte kommenterat uppgifterna om skorna.

Du kan se en video från när Putin hälsas välkommen i Peking och bilda din egen uppfattning  genom att klicka här.

LÄS OCKSÅ: Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 maj 2026

Sverige säger ja till USA – först i hela EU

2026 05 22

Sverige har tecknat ett ovanligt och exklusivt samarbetsavtal med USA.

Technology Prosperity Deal.

Så lyder namnet på det nya samförståndsavtalet som Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och USA:s motsvarighet Marco Rubio skrev på idag.

Inget annat land i EU har ett liknande avtal. Enbart tre länder i världen har sedan tidigare en sådan överenskommelse med USA: Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Det är USA som tagit initiativ till avtalet som har godkänts efter att Sverige fått möjlighet att påverka utformningen, erfar Expressen.

I grunden handlar detta om att stärka vår konkurrenskraft och värna våra näringslivsintressen, säger Maria Malmer Stenergard i en kommentar.

"Ett av världens mest innovativa länder"

Avtalet gäller ett bilateralt tekniksamarbete.

Enligt regeringen innebär det utökade möjligheter till samarbete inom exempelvis AI, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik och försvarsinnovation.

Även konnektivitet, avancerad tillverkning och försvarsinnovation nämns som exempel.

– Sverige rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder tack vare många människors hårda arbete. Vi vill att deras ansträngning ska löna sig och skapa de bästa förutsättningarna för svenska företag att fortsätta leda utvecklingen av framtidens teknik, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. 

LÄS MER: Del av Nordamerika kan bryta sig loss

Inga ekonomiska åtaganden

Regeringen understryker att det nya teknikavtalet inte innebär några rättsliga eller ekonomiska åtaganden för Sverige eller USA.

Istället ska det betraktas som en “politisk avsiktsförklaring om att fördjupa banden inom strategiska områden som bidrar till vårt gemensamma välstånd och konkurrenskraft. 

Sverige har en långsiktig och bred relation med USA. Tekniksamarbetet är ett kvitto på att Sveriges innovationskraft och tekniska spetskompetens gör oss till en värdefull samarbetspartner, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Trump ger bort en miljard kronor i gåva till ärkefiende

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen