UPPGIFTER: “Har inte råd att tanka fartygen längre”

2026 05 30

Under den senaste tiden har Kustbevakningen genomfört en rad olika insatser.

I början av mars bordade svensk polis två fartyg utanför Trelleborg med hjälp av myndigheten.

Fartygen misstänks ingå i den ryska skuggflottan.

Men nu kommer larm om att Kustbevakningen inte har råd att tanka fartygen, rapporterar Svenska Dagbladet.

“Har inte råd”

Det råder enligt uppgifter missnöje inom delar av myndigheten.

Kustbevakningen har inte råd att vara till havs i den utsträckning som ibland krävs för att övervaka svenska kuster.

– En orsak är att myndigheten inte har råd att tanka upp fartygen längre, säger en källa inom myndigheten till SvD.

Flera av fartygen hålls nu i hamnarna på grund av skenande dieselpriser.

Kustbevakningen kommenterar

Utåt nekar myndigheten till att den operativa förmågan har påverkats.

Men Kustbevakningens presschef Mattias Lindholm säger att det nu finns tydliga prioriteringar i hur fartygen används.

– När vi kastar loss och går till sjöss måste det numera alltid finnas en tydlig koppling till en tydlig uppgift, säger han.

I februari förra året begärde myndigheten 566 miljoner kronor extra, men beviljades för 2026 100 miljoner kronor extra.

Läs mer: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Det gör Kustbevakningen

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet. 

På uppdrag av riksdag och regering arbetar myndigheten med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön. 

20 stationer

Det finns tjugo kuststationer strategiskt utplacerade längs Sveriges kust samt i Mälaren och Vänern och en flygkuststation som ligger i Skavsta utanför Nyköping. 

– Kustbevakningen ska ha beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga, motstå och agera i händelse av en samhällsstörning, förklarar myndigheten.

– Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska vi i första hand rikta in oss på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. 

Läs mer: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Foto: Johnny Soderberg Kustbevakningen

Text. Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen