S kräver att SD utesluts

2026 06 05

Dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) och migrationsminister Anders Ygeman (S) kallade till en uppmärksammad pressträff, där man anklagade Sverigedemokraterna för att ha kopplingar till Ryssland.

– Jag vill påminna om att en vecka före valet kunde inte Jimmie Åkesson välja mellan Biden och Putin. SD har också röstat för ryska intressen i EU-parlamentet. Den 14 februari 2022 röstade Europaparlamentet för ett stödpaket för Ukraina för att stärka landets motståndskraft, där la SD:s ledamöter ner sina röster, sade Peter Hultqvist då.

Nu går S återigen till angrepp mot Sverigedemokraternas påstådda kopplingar till Ryssland.

Partiet kräver att SD utesluts från inflytande i försvars- och utrikespolitik, rapporterar TV4.

”Farligt för svenska folket”

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin kräver att statsminister Ulf Kristersson (M) garanterar att SD inte får ansvar för vare sig utrikes- eller försvarsdepartementet.

– Att de ska få inflytande över svensk säkerhetspolitik, det är farligt för svenska folket och för Sveriges säkerhet, säger Baudin till tv-kanalen.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Slår tillbaka

Sverigedemokraterna har kommenterat S-kravet.

– Ska vi verkligen ägna oss åt att svara på ett så tramsigt påhopp, så visst: Baudin och hans hejdukar lurar pensionärer på pengar genom sin ruttna lotteriverksamhet, vill man ha sådant folk på finansdepartementet? Nej tack, framhåller SD:s pressavdelning i en kommentar till TV4.

Statsminister Ulf Kristersson har inte uttalat sig om det nya kravet.

Sverigedemokraterna har i dag representanter i både utrikes- och justitieutskottet. Henrik Vinge (SD) är ordförande i det sistnämnda.  

LÄS OCKSÅ: Dystert besked för svenska tv-tittare – ras med 30 procent

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen