Lagen ändras på nationaldagen

2026 06 06

På nationaldagen ändras en lag som påverkar många människor.

Idag den 6 juni är Sveriges nationaldag.

Och just idag införs lagändringar som handlar om vem som kan bli svensk medborgare, meddelar regeringen.

”Inte längre kravlöst – ska känna stolthet”

Regeringen skärper kraven för att bli svensk medborgare.

Idag införs lagändringar som innebär att krav på hemvisstid skärps, liksom krav på hederligt och skötsamt levnadssätt.

Det införs även hårdare krav på egenförsörjning samt kunskaper i svenska och om det svenska samhället.

– Ett svenskt medborgarskap ska inte längre vara en kravlös formalitet utan något att känna stolthet över. Ett kvitto på att man fullt ut blivit en del av den svenska samhällsgemenskapen, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

”Står upp för alla som anstränger sig”

Huvudregeln för kravet på hemvisttid höjs från fem till åtta år.

Detta bland annat efter önskemål från Säpo, enligt regeringen.

Lagändringarna innebär också att ett försörjningskrav införs och att man måste ha svensk språk- och samhällskunskaper för att kunna bli medborgare.

– Genom att ställa krav på den som vill bli medborgare står vi upp för alla som anstränger sig och gör rätt för sig samtidigt som vi bygger ett Sverige som håller ihop, säger Johan Forssell.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Säger upp samtliga anställda

”Får konsekvenser i människors liv”

De skärpta kraven för medborgarskap möts dock även av kritik.

Bland annat från Fredrik Malmberg, direktör för myndigheten Institutet för mänskliga rättigheter.

– Krav på försörjning, språk och samhällskunskap kan framstå som neutrala på papperet, men får olika konsekvenser i människors liv, skriver han i en debattartikel i SvD.

– Kvinnor, personer med funktionsnedsättning, äldre, personer med kort eller avbruten skolbakgrund och människor som under perioder stått utanför arbetsmarknaden riskerar att drabbas särskilt hårt, tillägger han.

Malmberg påpekar också att de nya reglerna införs utan övergångsbestämmelser.

– Personer som redan ansökt om medborgarskap, och som utgick från de regler som gällde när de ansökte, bedöms plötsligt enligt nya och strängare krav. Det innebär att rättsordningen inte längre är förutsebar, målstolparna har flyttats mitt under pågående prövning, skriver Fredrik Malmberg.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Foto: T Studler

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen